Aftonbladet – 9 november 1871, sida 2

x fängelset, åter grivits och dömts till deortation för lifstiden å befästad plats. Bland de mera framstående fångar af komnuhen, som nyligen blifvit förda från pononerna vid Brest till Versailles, för att der enast dömas, är ätven Eliego Reclus, den yktbare författaren till La Terze., hvilen för sina vidtomfattsnde naturhistoriska ve blifvit kallad Frankrikes Humoldtn. Ransakningen om mordet på generalerna secomte och Thomas hörjades inför sjette erigsrätten förliden fredag. Ordförande i lomstolen är öfverste Aubert. De för delsktighet i brottet misstänkta och anklagade personerna voro sila instälda för domstolen. De äro icke mindre än tjugusju till antalet. Västan alla äro gamla soldater, Den yngte af dem alla, en sjutton års gosse, säges rara den, som afiossat de gdödsnde skotten DÅ generalerna Den ryktbare advokaten Lachand uppträder som försvarare för en af ie enklsgede, Ranszkningen inleddes med ett el af allmänna äklagaren, som framhöll, att let vore doisstolens pligt attförsvara de mörlades heder och minne samt upptäcks mörlarna. Att rättegången icke kunnat öppnas örrän nu, och att de snklagade endast roro jugusju, när man dock vet, att vida flere ieltogo i massakern, kom sig dersf, att det varit ytterst svårt att insamla upplysningar om saken och stt åtskilliga personer, brottsigare än de som nu voro instälda för domstolen, hade lyckats fly. Allmänna åklagaen medgaf, att de samlade intygerm delvis hade en svag bevisningskraft, men han ville göra sitt bästa för att hålls dem uppe. Åklavaren, on officer, vände sig stutligen till de närvarande tidningsreferenterna och bad äem bariktiga ett allmänt gängse rykte, att 83:da inieregementet, som ban tillhörde, skulle hafva gått öfver till rebellerna. Dettå regemente var den 18 Mars krigstånget i Tyskend och befann sig således icke i Paris, när händelsen. inträffade. Det var deremot det 38:de rmarechregomentet, som had: uppfört sig så illa. — Anklagelseakten, som deretter upplästes, var mycket läng, men innehölls :sora dess författaro sjölf medgaf, föga, de konde berviss, att de anklagade verkligen. voro.de skyldige. Dock hade åtskilliga bland. dessa mellan skål och vägg ekrutit med, att de entingen hade kommenderat ed generslerna eller sjolfva skjatit dem. ttegången torde räcka flere dagar. Den bekente evgelske parlamentelsdamotsn Baiilis Cochrane har tillsändt Times ett bref, som innehåller intressanta meddelanden rörande Iaternationsle. Enligt desss skola i Frenkrika fionas en millio: meslemmar af detta sällskap, af hvilka hvar och en erlägger fom centimer i veckan; tillsammans gör detta 100;000 francs -om året. I Eaglend belöger sig antalet medlemmar till 186 000, st hyilka nogofär 30,000 -befiana sig i Loadop. Det tilsswmaniagda entalet modismmar st sällskapet är 7 milliover. Iaternationale har, som bekant, varit föremål för er mycket utförlig diskussion i d3 spanska scortes... Den förnäniste talsren ver den sbekante republikanen :Ermnilio :Cas:!elar, som försvarade sällskapet men icke dess teorier. Han talsde endest för dess rätt att bestå, att tala krifva och hålla möten, dess grändsatser fanno deremot rioga sympati hos horom. Castelar hör till det slags folk, söm sätter individens personliga f:iheter och rättighater öfver allt annat och som icke vill medge nödvändigheten att undsrordna denna individens fribet för statens och samhällets intressen. A! denna orsak uppträdde Castelar som försverare siör Ioteinationa!e; måhända fraktade ban också, att Om regeringens inskridande mot detta sällskap finge opäteldt passera, skulle hon gå ännu längre i repressivå åtgärder mot associatiotafriheten. Castelar adresserads sig till landets alla poliäska partier och visade dem att de i lika hög grad begagnade sg ef don genomisgen dom fillförsäkrade associationsfriheten. De moderata förenade sig till fördel för drottning Isabella och privben af Astoriso samt begegnede sig åf författningen mot sjelfva författringer. Dot vltramontane partist förebrädde han, att det satte religionen öfver fäderneslendet, katolicismen öfver monarkiec och påfven öfvar staten och konungen, och atv det derför icke avstod detta parti att komm sin hand vid arsocietionsprinciven, i kraft af hvilken det drefve sin propagande, Dar socialisticka idn voro i Tyskland at filosufisk, i Frankrike äål politisk och revolationör samt i Eoglsnd at politisk och nyttig natur. Den alavisks folksisranien hade sstörsts firmågs att lösa den evcisla frågan. Den af slaverna örst framstäde frågan om gemensam ogendåomerätt, com 1868 i Bern antogs af ryssar. polackar, engelsmän o. 8. v., hade han, som :nsam representerade Spanien, emellertid röstat emot; han hölle på den individnella egendornsrätten. Alonzo Martinez napträdde mot -Csastelar och visads att ingen kunde isolera sig i staten, tten mäste uppfylla de fordringar, som deans stälde på hvarje medborgare. Alla individens rättigheter ha sitt ursprocg i legen och han måste derför också böja sig tör denna. lösare Konungen afreser nästkommanie lördag den 11 dennes med ordinarie snälltåget till Kristiania. CNN tl SAF SE SNES SKARS I ONE Sö ARR