Aftonbladet – 7 november 1871, sida 2

—— ——Ö.?— LL -— — — 2 Hjeltarne från Savolaks. Berättelse af J. 0. Åberg.) Vid dessa ord kastade han längtansfoll blickar på sina slumrande kamrater och började att med skyndsamma steg promenera framför bivaaken för att kunna hålla sig varm. Plötsligt stannade han och lyssnade. Han böjda sig ned och lade örat till marken för att kunna höra så mycket bättre. I denna ställning hade han legat ett par minuter, då han hastigt reste sig upp och sprang fram till trädet; ty der ifrån hade ljudet förnummits. Det är någon, mumlade han och höll geväret färdigt att genast skjuta, men, fortfor han eftersinnande, han går inte nog försigtigt för att vara en moskovit. Det är kanske någon af de våra, som vill pröfva mig detsamma prasslade det i buskarne, och soldaten kunde vid skenet trån den flämtande bivuakelden skönja en i en mörk kappa insvept gestalt, som med värsamma steg smög sig fram från träd till träd. Den okändes drag konde han icke urskilja, ej heller kande hao upptäcka hvilken uniform han bar. Den okände försvann plötsligt och soldaten var en stund villrådig, antiogen han skulle ropa an honom genast eller vänta tilldess han ånyo fick syn på honom: : Tystoaden fortfor och detta förargade finnon på det högsta. Han började att resonera med sig sjelf och försökte till och med att helt och hållet resonera bort skepnaden, ) Så A. B. pr 242-244 och 246—258