Aftonbladet – 6 november 1871, sida 2

vågot bidrag från kommunens sida högskolan ; szulle kunna öppnas med 25 lärare, när den gde en grundfond, som uppginge till så stort v2lopp, att han lemnade 25,000 rdr i årlig ränta. Som man ser, har det samlade kapialet nu nått ötver hälften af det sålanda frågasatta grundfondsbeloppet. Dot beror nu på, nitisk samverkan af upplysta medborgare och medborgarinnor att så mycket som möjigt förkorta den tid, som behöfves, för att å det erforderliga beloppet fyldt. Högskoleföreningens styrelsa bar fogat anstalt, att föreläsningar till förmån för fonden ifven under denna viater komma att hållas, och väntar för detta ändamål biträde af vetenskapsmän såväl i hufvudstaden som från rikets båda universiteter. Man bör kunna hoppas att de bli mycket talrikt besökta, såväl af iovtresse för de ämnen, som skola behandlag, som för det storartade och vackra ändamål, hvartill de skola bidraga. Men den inkomst, som härigenom beredes, kan icke bli af syanerligt stor betydenhet. Styrelsen har derföre, såsom oss synes mycket klokt, varit betänkt på en ny allmän teckning för ändamålet, så beskaffad, att hela den stora allmänheten deri med lätthet skall kunna deltaga. Styrelsen kommer nemligen att i dessa dagar sätta i omlopp: Teckningslistor för bidrag till Stockholmz3 högskola med en riksdaler riksmynt årligen i tio år. Dessa listor komma ait genom dertill ut-: sedda, för saken nitiska personer kringbäras i de olika trakterna af staden och inom olika samhällskretsar. Man bör kunna hoppas, att specielt fruntimmer, som ifra för bildningeas sak och som så ofta visa sig uttröttliga, då det gäller att taga många ät för en god sak, skola villigt påtaga sig att genom sådana listor medverka för en god skörd för högskolan. Vi taga oss friheten att erinra om följande uttalande, som lästes i högskoleiöreningens inbjudning till allmänhetea: Stockholms högskola -bör blifva en bildningsavstalt äfven för landets qvinnor. Boamödanden att sätta qvinnan i lika tillfälle som mannen att törvärfva själsodling samt erforderliga kunskaper för en vidsträcktare verksamhet visa sig numera öfverallt, och ej minst i värt fädernesland. Offentliga läroanstalter för qvinnor, om också ännu iå och afsedda endast för särskilda ändamål, finnss hos o3s redan upprättade, och flera förberedas. Äfven för utvidgsnde a: qvinnans verksamhetskrets i allmänhet har mycket på s2nare tider blifvit gjorit. Man har kommit till insigt om att månget värf, som man hittills ansatt endast tillhöra män, lika väl och ofta bättre skötes af qrvianor, och framför allt att qvinnan mäste insättas i sin naturturliga rätt och bestänmelse, att mera än hittills deltaga i det uppväxande slägtets uppvstran och uadervisning. För dessa sina åliggandea måste hon emellertid sättas i tillfälle att förvärfva erforderliga kunskaper, och äfvea det högre kunskapsmitt, som imejdelas först vid högskolan. Sidant inter störra svårigheter vid de i mindre städer förlagda universiteten, hvarest den talrika manliga ungdomen har sidan öfvervigt på stället, att qvivliga stuleranda säkerligen skoja tveka att uppträda biand den, mer går lättare för sig vid en bögskola i hufvuistaden, der den studerande ungdomen mers sammanblandas med stadens öfriga invånare Då hirtill kommer den vigtiga omständigheten, att studerands qvinnour skola i hofvadstaden lättare ega tiligåog till familjevård anse vi särdeles lämpligt att Stockbolms högskola blir en bildningsanstalt jamväl föl qvinnor, hvarigenom hon skulle inom vår land fylla ett vigtigt samhällebahof