Aftonbladet – 4 november 1871, sida 2

HH. ERRORS Do franska tidningarna innehålla i sinal under de senare dagarne hitkomea nummer åtskilliga racddelanden om generalrådens sessioner, presidentvalen och de pågående förhandlingarna. Af dessa meddelanden framgår, att de förat ingångna redogörelserna för rådens sammansättning varit alldeles riktiga, i och för eåvidt de visade, att valen varit en fullständig seger tör då republikanska par tierna öfver de monarkiska. it mycket slatant bevis på dennas repnblikanernas sger och monarkisternas nederlag är, att icko misdre än 125 medlemmar af högern i na hamorter föllo igenom vid riksrådevalen, under det öfver ett tjog prefekter från Gambettas tid blifvit invalda i generalråden. Det var dock isynnerhet fyllnadsvalen, som utföllo till men för monarkisterna; på många orter voro bönderna så upphetsade mot dom, att valstriden rent af gick ut på att utesiuta så många som möjligt af de stora godsegarne och industriidkarne och att söka representanter på lägre steg så samhällsskalan. Äfven presidentvalen bafva visat, att de raala, eller åtminstone starkt utpräglade republikaner, hafva vunnit en icka obetydlig minoritet, i dest 15 af87 åd i kala till presidenter, Bilan: kunna nämnas: ministrarne Ox vt Pörier, airene, Duau:e och Pooysr-Quertier, under det de Larcy icka ansäg sig böra riskera ett nederlag i departementet Gard, der eo republiken blef vald. Bland öfriga mera bekanta personer, som blifvit valda till presidenter, nämna vi: Waddiogton, ordförande i utskottet, gom utarbetade den nya departementallagzen, vald i Aisne; Branme, minister under kejsardömets sista dagar, i Nord; Magne, f. d. kejserlig minister, i Dordogne; hertigen al Aumale i Oiso, vald med 22 rösier af 35, general Chanzy i Ardennes, samt Dorian och Maegnin, ministrar under försvararegeringen, och Laurier, Gambettas vän och sekreterare. Likaledos biet Jules Ferry nästan enhälligt vald till vicepresident i departementet Voszes och Henri Martin erhöll samma hederspost i Aisne. Ett par förutvarande kejsorliga ministrar, Borteau och Barieu, lycksdes deremot ice komma igenom; den sistvämndse erhöll endast sju röster. Vil vslsedlarnes pröfoiog fördes på flera ställen klagomål öfver att märerna ännu icke bort lagt sina vanor från kejsardömets dagar att påverka valmännen, och i Yonne uttalade prefekten oförblommeraGt sitt ogillande öfrer ett dylikt beteende, Äfven hafva åtskilliga legitimiatiska och klerikala medlemmars val blifvit upphäfda, derför att de begagnat olagliga medel, och den orloanistiskt sinnade hertigen af Decazes val blef först godkändt efter en häftig strid och med ringa majoritet. — Att don allmänna utgången af generalrädsvalen knäckt izypnorhet Napoleonisternas mod secs deraf, att endast eit halft tjog af då nittio, som valdes den 8 Okt. såsom tillhörande detta perii, vidhälla sina åsigter, under det de öfriga förklara sig villiga att sluta sig till regeringen. Tyska riksdagen började i måndags första behandlingen af finanslagen för 1872, Statsministern Delbräck — farst Bismarcks representant och högra band — anmärkte, att den framlagda lagen måste urpfattas som ett uttryck af Tysklands förening till ett rike ge2om då sydtyska staternas inträde i förbandet och de gamla ritslanden. Eisazrs och Lothringens inkorporerande, Det hade varit regeringens aleigt att göra rikets finanslag och finansstyrelse så oberoende som möjligt af de särskilda förbundsstaterna. Genom att undersöka budgetens särskilda poster skulle man finna, att den nordtyska förbundskassan hittills haft en mycket ogynsam ställning, då förbondet från: företa början var utan förmögenhet och blott hade inkomster af tullen samt vissa skattar, hvilka oftast inflöto så sent, att förbandskassan måste bjalpa sig fram genom lån från de särskilda staterna. Regeringen hade derför föreslagit, att åt det nuvarande förbundet blofve för det första finaneåret anslagen en viss samma af do franska krigskontribationerna, hvilken ungefärligen svarade mot de påräknade inkomsterna för det löpande året. Vidare föreslog regeringen upprättandet af en ståenle kassa (eiserno Fond?) för militärförvaltningen, för hvilket ändamål hon villa uppmana riksdagen vatt bemyndiga rixskansleran att utfärda skattkammarobdligationer till ett belopp af 8 mill. thaler. — Under den derpå följande debatten yttrade sig några få demokrater och dan sydtyske deputeradea Greil erot regeringens förslag om upprättandet af nya ?jernfonder, hvaremot ledarne af det nationalliberala partiet med stor ifver understödde ministerns fordringar. Deputeraden Lasker helsade med glädje riksfinansernas emancipation från de särskilda staternas finansväsen. Statsministern Delbträck anmärkte, att alla statsembetsmän, äfven de underordnade, skulle erhålla en förbättring i sina länevilkor, KrigsSEE KENT AON EEE FEN