Aftonbladet – 3 november 1871, sida 2

Dagens evenement i England utgöres af det tal, som premierministern Gladstone den 28 Okt. höll till sina valmän i Greenwich. Detta tal hade sedan flera dagar motsetts med stor spänning öfverallt i landet. Som man vet, har Gladstones inre politik och hans reformplaner på senare tiden med stor häftighet blifvit angripna af hans motståndare och äfven det ultraradikala partiet i Greenwich hade uppbjudit alla sina krafter för attnedsätta honom i hans valmäns aktning och bereda honom ett mindre angenämt mottagande derstädes. De engelska tidningarna berättse, att under dagarne före det utsatta mötet husknutarne voro fullklistrade med anslag, i hvilka ministerns åtgöranden på det bittraste klandradeg, och i hvilka valmännen tillfrågades om man borde bevilja honom ett godt mottagande, Dessa åtgärder hade emellertid icke åsyftsd verkan. Gladstone mottogs på det vänligaste af sina valmän och höll under två och en belf timma ett tal, i hvilket han sysselsatte sig med de reformer och åtgärder i den inre styrelsen, hvilka under den tid han ledt affärerna blitvit vidtagna. Vid talets slut helsades talaren med det lifligaste bifall af sina åhörare, hvilkas antal efter de engelska tidningarna uppgick till 12,000 personer. Times för den 30 Oktober, hvilken hitkom i går afton, meddelar nu in extenso den engelske premierministerns tal, hvilket, ehuru tryckt med perlstil, upptager icke mindre än sex af verldstidningens väldiga spalter. Tiden har icke medgifvit oss att mer än helt flyktigt genomögna det långa föredraget, hvarföre vi för dagen endast kunna lemna följande kortfattade resumå deraf: Efter att för sina valmän ha förklarat orsaken, hvarföre han icke på tvenne år särgkildt vändt sig till dem, hvilket de måhända kunnat ha rättighet att fordra, om icke hans tid varit så upptagen af statsgöromål, öfvergick han till sjelfva ämnet för sitt tal — försvarandet af regeringens inrikespolitik. Sedan han visat, att hans ministöre egt längre bestånd än någon annan liberal ministöre efter 1832, förklarade han gig fortfarande tro på lifskraften hoz sitt kabinett, hvilket han försäkrade icke sväfva i någon fara. Hvad Irland angick, trodde han att detta land är mycket nöjdt med de nya lagar som börjat tillämpas der och tillkännagaf, att andra lagar vore under beredning, som säkert i en framtid skulle göra landet belåtet och motsvara dess politiska sträfvanden. Hvad den finansiella frågan angick, betonade Gladstone synnerligast, att trots de förvirrade förhållandena i Europa, har han icke destomindre kunnat låta allt förbli på fredsfot, ja till och med göra besparingar; bland andra åtgärder, som han i detta hänseende vidtagit, hade varit den att han äterkallat ätskilliga garnisoner från kolonierna och koncentrerat dem i Enogland, der de voro nödvändiga för den allmänna säkerheten. Hvad flottan angick, hade ministören kon:entrerat den i fottiljer i stället för att kring