Aftonbladet – 31 oktober 1871, sida 2

ww. Bland de ifrigaste motståndarne till de(0! .echiska fordringarne nämnes österrikiska fö rmåns högste befölhafvare, erkehertig Al-t recht. Huru än ett nytt kabinett kan blifva 2 immansatt, skall ställningen dock helt sä-loc ert blifva mera invecklad än förut, ty czehernas allierade i Mähren o. a. v. skola sluta 10 g till böhmarne och göra riksrådets sam2! ranträdande omöjligt. De galiziska tidninarne ställa sig på czechernas sida och yrka lic å alla polska deputerades utträdande urlfc iksrådet, i händelse det federalistiska systes net omstörtas. a Vid franska Institutets årssammanträde i!Y Paris höll ordföranden, undervisningsmini-; tern Jules Simon, ett ytterst intressant teallo örande den senare tidens händelser, de förP woppningar man hyser för framtiden, hvilket ri anse oss böra meddela våra läsare och som 7 vi derför här intaga. Efter att hafva komplimenterat de närvalt ande medlemmarne för deras vetenskapliga s nit, hvilket midt under preussarnes belägring k af Paris kom dem att fortsätta sina studier d och forskningar, öfvergick ministern till enl, framställning af de åtgärder, som blifvit vid3 tagna för att skydda de allmänna samlin-r garne afikonsten och andra värdefulla före-l!c mål — åtgärder, som blifvit krönta med den 1 framgång alt hvarken något offentligt konst! verk eller något monument lidit någon nämnvärd skada under Paris första belägring. Öfvergående derefter till kommunens dagar, yttrade talaren: Helt annat var förhållandet under kommunen. l1 Denna insutrektion, mine herrar, ville endast störta . regeringen för att kunna störta samhället. Hon l! erkände det. Men hvad skänkte hon oss! som ersättning för de ruiner, som hon er-l. nade åstadkomma? Ingen vet det, ty socialisterna i våra dagar ha icke några doktriner. Alla deras skolor äro vanfrejdade och öfvergifna. De hafva soldater, generaler, anförare, men de sakna apostlar. Deras skriftställare framställa endast negationer, Vi veta derför icke hvad kommunen bar i sitt sköte; men vi veta på det allra bestämdaste hvad den angrep; och det var vär civilisation. ! Då hon under sina sista dagar brände de monu-: menter, som prydde Frankrike, men hvilka tillhörde verlden, trodde man på ett utbrott af förtviflan, Så var det emellertid ej; hon fullföljde sitt verk, sådant hon ville hafva det. Hon kunde icke tillintetgöra den ene af sina fiender, landets lagliga regering; men hon gjorde i sin dödskamp den andre af sina fiender, civilisationen, all den skada hon ännu kunde tillfoga honom. Man kan definiera henne på följande sätt: det var en makt, som med berådt mod satte eld på våra biblioteker och mus6er. Den brand, som hon antände, har förtärt Tuilerierna, hötel de Ville, hötel des Finances, palais du quai dOrgai och hederslegionens palats. Den har förstört ända till sista bladet af våra stora boksamlingar: Louvrens och hötel de Villes biblioteker samt polisprefekturens och statsrådets bokförråd. Genom branden igobelinsfabriken förlorade vi en mängd ypperliga tapeter efter mönster af Raphael, Baucher, Lancret och åtskilliga moderna mästare. En stor dekoration, föreställande Louvren och Tuilerierna, efter Alaux och Couder, skulle nu, till följd af Tuileriernas brand, haft ett stort historiskt intresse. 222 gamla tang monumenter af denna konst, i hvilken vi a så få medtäflare, ha försvunnit ilågorna. Slutligen har direktionen öfver observatorium tillkännagifvit, att tvenne geodetiska instrumenter och ett astronomiskt ur blifvit förstörda. Det stora gr har derjemte blifvit skadadt ehuru icke i sina vigtigaste delar. Under en hel dag darrade man för Louvrens museum. De talrika åskådare, som hade tagit me på Saint-Clouds och Meudons höjder och erifrån iakttogo eldens framsteg, frågade sig med fasa, om lågorna, som man såg följa Seine, icke erhöllo näring af: Raphaels, Titians; Rubens och Lesueurs dukar. Till och med här, då man såg Tuilerierna i lågor och elden närma sig med en fruktansvärd hastighet, betraktade man redan förlusten af våra mästerverk såsom gifven. Man kan säga, att elden stannade vid sjelfva tröskeln af Tuilerierna, Dagen efter den rysliga dagen upptäckte vi kärl med petroleum under Luxembourg, ja till och med i källarne af det palats, der vi nu befinna oss. Vid tanken härpå förvånas man, att icke ha ännu flera förluster att beklaga. Biblioteket vid rue Richelieu har icke förlorat en volym, icke en medalj, icke en etsning. Nationalarkiven ha blifvit räddade; Frankrikes historia är räddad. Alla våra offentliga biblioteker, Arsenalen, Sainte-Geneviere, La Magazine, La Sorbonne, biblioteket i palais Luxembourg och i lagstiftande kårens bibliotek, så magnifikt dekoreradt af Eugåne Delacroix, ba undgått all skada. Nationalboktryckeriet och La Monnaie ha icke heller lidit något men. En sönderslagen glasruta och några försvunna medaljer beröfva oss icke rättigheten att förklara, att vårt medaljkåbinett befinner sig i orubbadt skick. Gobelinsfabriken, som man under de första dagarne trodde vara förstörd och som lidit grymma förluster, har kunnat återupptaga arbetet; den befinner sig nu i full verksamhet. Mus6edu Luxembourg (trots kruthusets explosion), hötel Cluny med sina skatter, Ecole des eaux-Arts, Sainte-Chapelle, som ett ögonblick var omsvept af lågorna från polisprefekturen, NotreDame, alla våra kyrkor, från Saint-Germain-desPrås och Saint-Germain-VAuxerrois ända till La Madeleine, ha undgått fiendens kulor och kommunens facklor. Europa kan komma. Vi äro i dag som i går verldens förnämsta stad hvad studierna och forskningarne angår. Det skall icke dröja länge förrän ruinerna skola försvinna. Det säges, att municipalrådet i Paris har beslutit att återuppbygga Hötel de Ville efter Domenico Boccardostritning. En af våra störste artister skall återgifva oss Tuilerierna i den eleganta form som Philibert Delorme gaf oss dem. Öppna arkader, uppförda på samma plats der Jean I Bullaut och Pere Ducerceau ihade upprättat byggnader, skola sammanbinda det nya palatset I med Louvrens båda väldiga flyglar och skola derTjemte sätta place du Carousel i direkt förbindelse I med trädgårdarne. Man väntar endast order af den suveräna församlingen för att åter på sin piedestal tenn Vendömekolonnen. Den enskilda förtagsamheten skall draga försorg om att förse rue de Rivoli och quai dOrgai med ståtliga byggnader, slutligen restaurerar hederslegionen sitt palats, utan att mottaga annat understöd än af legionärerne. Sålunda skall Paris om några månader ha åter vunnit, ja måhända ökat sin glans. Paris skall omdana Paris. Men huru lång tid skall det forläras och huru många up TR skola vi bli : a att ålägga oss för att Omskapa Franke Öfverallt ser man hvad vårt Frankrike har för: lorat i blod och rikedom. Här på detta rum, som är egnadt åt litteraturen, åt vetenskap och konst fråga vi 098 blott hvad det blifvit af dess intellek tuella och moraliska kraft. Det är den stora frå gån för ett folk. Ötfverallt der folket är ett helt finnes ingen fara för landet. Frankrike har för en gäng visat, att det förstår att pånyttföda sig NASCAR TRÖSTAR ANNES EN RT RR Rn RR oe be FR RETURN BA I IEA