Aftonbladet – 28 oktober 1871, sida 3

Kristendomen enligt Kristus, eller Jesu ord i Matthei evangelium, efter innehållet ordnade och till vägledning vid religionsundervisningen i skolan och hemmet utgifna af P. A. Siljeström (Stockholm, P. A, No:stodt Söner 1871). Denna lilla bok förtjenar i hög grad att uppmärksammas, ty den motsvarar ett nutidens behof, som på längden icke skall kunna tillbakavisas — behofvet af en förbättrad religionsundervisning. Den nuvarande religionsundervisningen är hufvudsakligen dogmatisk. Hon går icke ut på att bibringa lärjungen Jesu enkla lära, utan det kyrkliga lärosystemet. Denna undervisning bjuder ungdomen stenar i stället för bröd, torra dogmatiska abstraktioner i stället för en sund andlig väring. Hon väcker hos mången för hela lifvet leda för religionen. Hon blifver för mången en stötesten, en anledning till likgiltighet och scepticism. Antagom nemligen, att en yngling, som efter katekesen lärt sig sin kristendom, en gång råkar att tvifla på någon af dessa läror — och detta tvifvel inandas man i våra dagar likasom med luften — då står honom ingenting åter. Han har blott lärt känna skalet men icke kärnan. I en tid, sådan som vår, då kristendomens läror äro föremål för så mycken strid, måste man en gång få ögonen öppna för det förvända i den vaniiga religionsundervisningen: Men måsie komma till insigt af att det icke duger att läggs det omtvistade, de menskliga meningarne och förklaringarne, de förlegade troslärorna till grund för denna undervisping, utan att man fast. mera måte lägga till grund det öfver stridens vexlingar upphöjda — dessa eviga sanningar om tron, om kärleken, om Gud såsom allas fader, om Guds rike, om hjertats rättfärdighet, hvilka tilltalas menniskosjälen med samma styrka pu, som då de för nära tvåtusen år sedan flödade från den gudingifne mästarens läppar. En religioncundervisning af det senare slaget är det hr Siljeström åsyftar. Han vill hafva en kristendomsundervisoing som grundar sig icke på kyrkans läror utan på Jesu egen lära sådan hon i Nya testamentet träder oss till mötes. Han har ansett att man företrädesvis bör hålla sig till evangeliernas framställning af denna lära, emedsn denna framställning både direkt går tillbaka till sjelfva källan, ur hvilken läran flutit, och till formen är vida enklare, lättfattligare. och mera storartad än de öfriga nytestamentliga urkunderna, För att undvika vare sig ett godtyckligt val mellan parallel-ställen eller alltför mycken -repitition och vidty vighet har uotgifvaren blott hållit sig till en af de evan