Aftonbladet – 28 oktober 1871, sida 2

;skom ljuset. icke få det att glömma, att, let är kejsardömet, som Frankrike har att! acka för sin sorgliga ställning. Regeringenls ir dessutom icke vapenlög, och de kunna vara i: fvertygade om, att deras manövrer skolal: li hejdade och undertryckta i rättan tid. l1 1 ! 4 4 För någon tid sedan afsände franske deputeraden, hr de Belcastel, samt fyrtiofem ned honom liktänkande medlemmar af naionalförsamlingen en adress till påfven. Från lenne har nu ett svar ankommit, hvilket örenleder Siecte till följande yttrande: Hr de Belcastel och hans fyrtiofem anoyma vänner ha emottagit svar från Pius IX l. på den underkastelseadress, som de nyligen skickat till Vaticanen. Man torde ej ha slömt, att detta dokument, som utgått från medlemmar af nationalförsamlingen, innehöll tillkännagifvandet om en formlig anslutning till de sociala lärorna i Syllabus, med andra ord: en fördömelse af alla de friheter, på hviika de moderna samhällena hvila. Piuz IX har blifvit, såsom billigt var, mycket rörd öfver de fyrtiosex anonymas bref och nu uttrycker han sin djupa tacksamhet i ett bref, som hr de Belcastel öfverlemnat till Univers. Pius IX är så glad öfver att se män, som hafva fått det förfärliga uppdraget att återupprätta den allmänna ordningen börja med att bekräfta kyrkans rättigheter. Han erinrar dem om att försynen skänkt åt kyrkan ett civilt öfverherrskap, som blifvit föremål för ett gudlöst förtryck och en usurpation. Ett dylikt dåd, säger Pius IX, väcker folkens ledare, visynnerhet edert täderneslands, till att aflägsna en så skriande orättvisa. Men häri misstager sig Pius IX, så ofelbar han än är; hr de Belcastel och hans vänner äro kanske väckta, men Frankrike är det alldeles icke och det bar heller isgen lost att gripa till vapen för att återgifva åt påfven hans ncivila öfverherrskap,. Pias IX talar mera sanning när han påstår, att de fyrtiosex undertecknarne ha tagit sig ett tungt arbete före. Också vore det icke omöjligt att valmännen, delande denna tanke, läte hr de Belcastel och hans vänner veta, att deras funktioner som deputerade upptoge så mycken tid; att det der tunga arbetet ej kunde hinna lyckligen utföras; de skola derför bedja den att uteslatande egua sig ät detta arbete, ty lagstiltningen medtager mycken tid för de deputerade och för öfrigt lära de välej vilja skänka just så liberala lagar åt Frankrike, när de äro. ned lif och själ hängifor Syllabosprogrammet.n Journal de Paris försäkrar, att hos herr Thiers mått och steg tagits för att förmå hosom att återtaga vissa befordringar och utnämningar som under loppet af detta år skett inom Hederslegionen. Sedan ordens storkans!ers-embcte ansiällt en allvarlig undersökning, fordrar det strykandet at 100 elier 150 brevets, hvilka tilldelats ovärdiga eller enligt statuterna alldeles oberättigade. personer. Om man får tro det mycket utspridda ryktet, så lära två wedlenmar af Thiers kabinett ifrigt understödja denna ranslersembetets hemställan. Hrr Cissey och Larcy, krigsoch handelsministern, gingo till och med så långt, att de fordrade tillsättandet af en revisions-kommission, som skulle i denna sak rådslå och defioitivt besluta. Hrr Thiers och Casimir Pecers åsigt är den, att regeringen borde inskränka sig till att på embetes vägnar låta ar kanslersembetets rogistratur utstryka såväl namnen på sådana med Hederslegionen dekorerade personer, hvilka utstått vanärsande straff, som namnen på dem som ådömts enklare bestraffningar af tukthuspolisen eller handelsdomstolen. Grefve Benedetti lär få sig en process på halsen, dock har denna process vj med politiken att göra, utan blott med f:miljangelägenheter. Benedewti gitte sig, då han var transk generalkonsul i Egypten, med en grekinna, hvilken som ung slafvinna hade kommit till Egypten och blifvit af en hr Avastasis, grekisk köpman och bosatt i Alexandri2, köpt och påkostad en omsorgsfull uppfostran. Anastasis hade upptagit henne zom eget bara och gjort henne till arftagerska af hans förmögenhet, som besteg sig till flera millioner. Köpmannens brorsöner protesterade mot testamentet och försökte under kejsardömets dagar att vid domstol anhängiggöra talan mot madame Benedetti. -Men Benedetti var den tiden alltför inflytelserik, och brorsöcerca öfvergåfvo hela affären. Nu, då sakernas ställning förändrat sig, hor den era at broreönerna öppnat process mot madame Benedetti, som snart måste uppträda inför domstol i Paris. Postverket. K. M:t har den 12 inne