Aftonbladet – 26 oktober 1871, sida 2

van Eomma 1 fråga at tillämpas. ERNER Hela förra veckan förflöt i Wien under ådplägoingar och förhandlingar mellan Osterikes ledande statsmän angående den kritika ställning, i hvilken regeringen befinner ig gent emot den böhmiska landtdagens forringar. Den 20 blef under kejsarens presilium ett statsråd hållet, i hvilket samtliga ninistrar deltogo, men ätan afgörande resulat. Ett nytt statsråd, som egde rum i frelags, tyckes icke ha varit lyckligare; åtmin. stone förmäler Pesther Lloyd, för nämnde lag, att förhandlingarne ännu icke voro aflutade och att förnämsta svårigheten låg i len allmänna fruktan för att den inledda utemningen med czecherna skulle fullständigt oli kullkastad, om man nu med ens skulle ramlägga för landtdagen i Prag en ny grundval för förhandlingar. En sådan vändning skulle leda till ett ytterligare förökande af len nationella upphetsningen och möjligen till stt uppror i Böhmen, hvilket med vapenmakt måste kufvas. Såsom en möjlig utväg tyckas några statsmän hafva föreslagit att kringgå ller uppskjuta erkännandet af de böhmiska fordringarne genom att hänskjuta hela figan till riksrådet, men äfven detta förslag måste väcka betänkligheter, emedan det är högst ringa sannolikhet för att czecherna skulle atan fllekligd garantier uppgifva sin nuvarande fördelaktiga ställning. — Sedan dess har situationen: förvärrat sig, i det en ny kris utbrutit. I ministerrådet skall man ha försökt uppnå en öfverenskommelse mellan grefve Hohenwart och rikskansleren grefve Beust, men detta har strandat, i det Beust förklarat det af Hohenwart utarbetade kungliga reskript, hvarmed den böhmiska landtdagens adress skall besvaras, för oantagligt. Om detta meddelande, som förskrifver sig från Neue Freie Presse för i måndags, är riktigt, så får man antaga, att kejsaren snart icke har annat val än att förklara sig för Beust eller Hohenwart. Det ligger emellertid i de tyska partiorganernas intresse att öfverdrifva situationens faror och skildra konflikten med så mörka färger som möjligt. Åtminstone har Neue Freie Presse redan upprepade gånger framställt brytningen mellan rikskansleren och grefve Hohenwart såsom ohjelplig, ehuru tidningen sedermera måst dementera sina underrättelser om ministerkrisen såsom förhastade. — Emellertid har landtdagen i Prag den 20 dennes enligt förslag af Rieger besiutit prorogera sina möten till dess det kungl. svaret på adressen och de beledsagande fundamentalartiklarne inträffat. I Prag är man, såsom af flera fakta framgår, mycket noga underrättad om hvad som föregår på ministerkönferenserna i Wien; och den czechiska pressen yttrar sig med tilltagande ifver mot hvarje nedsättning i de en gång bestämda fordringarne. — Tidningen Pokrok (Riegers organ) förklarar, att de czechiska representanterna, om de efter statsrådsmötenas slut i Wien åter skulle komma till orda, ickehafva någon annan uppgift än att förklara hvarje förändring i fandamentalartiklarne för omöjlig. Tidningen Politik betonar, att kronans befullmäktigade sjelfve deltagit i bestämmandet af dessa fundamentalartiklar, som man uu gör mine af att åter vilja förändra. Allt prutande och köpslagande måste ha ett slut, skrifver den nämnde organen, och det böhmiska folket är omsider öfvertygadt om att det ej tjenar någonting till att föra förhandlingar med en makt, som än saknar vilja, än kraft att hålla sitt gifna ord. Narodny Listy går ännu längre; den förklarar, att ett fullständigt afbrott i förhandlingarne skulle vara detsamma som den regerande dynastiens afsättning i Böhmen. I sådant fall, tillägger bladet, äro blott två vägar öppna för Österrike: den ene leder till Berlin, den andre till Petersburg. De ezechiska tidningarnes stigande häftighet har för öfrigt redan föranledt flere seqvestrationer i Prag. — 5edan ofvanstående var skrifvet, har ett telegram ingått från Wien, dateradt den 25 Okt., hvaraf man bland annat finner, att såväl ministeren Hohenwart som czechernas ledare förklarat det af Andrassy redigerade reskriptet till svar på böhmiska landtdagens adress vara oantagligt. Medlemmarne af den ara riksdagen — heter det i ett bref från Berlin till Tagespresse i Wien — äro allt annat än tillfreds med utsigterna för den session, som med trontalet inleddes. Naturligtvis menas icke härmed junkrarne, icke heller den högra sidan af de nationaliberala, som alla äro med om att bära upp släpet åt regeriogen, men både framstegspartiet, polackarne den katolska centern, en liten del af de gammalpreussiske nationalliberale och en del så kallade Plösdrifvare knorra starkt mot regeringens program. Dessa medlemmar anse, att det icke har någonting att betyda när trontalet försäkrar att räkenskaperna för 1870 gifvit ett öfverskott, ty inkomster och utgifter uppställas