Aftonbladet – 25 oktober 1871, sida 3

torde ej låta synnerligen hög för engelska öron, men om man besinnar, att ett betydligt qvantum klerikal despotism har användts för att förhindra folk att skicka sina barn till dessa skolor, skola resultaten af dessa bemödanden bättre uppskattas. För att visa, huru mycket allvar italienarne ha med detta stora verk, vill jag nämna, att hufvuddraget i festen den 2 Oktober, årsdagen at folkbeslutet, att Rom skall vara konungariket Italiens hufvudstad, bestod i utdelandet af belöningar bland primärskolornas lärjungar. En pedagogisk kongress har nyligen varit samad i Neapel. Det är en verklig vurm för kongresser i Italien; så ba vi haft sådana, som; kallats Didättico., Psxedagogico och Notariei ij Neapel — Preistoricov håller nu sina möten i Bologna, och Conpgresso medico. samlas i Rom den; 15 dennes. Hvarje konst, vetenskap och sysselsättning bar nu sin kongress,, och eburu man stundom kan bli frestad att småle, är det omöjligt tt icke glädja sig öfver dessa tecken till nytt lif. Jag harju varit med på den tiden, då två eller tre versoner knappt kunde samlas i säkerhet. Alla lessa kongresser äro blott en naturlig reaktion rån den bedröfliga politiska och andliga despotisnens dagar. Men låtom oss återvända till den vedagogiska kongressen. Jag vet ej, hvilka fruker den frambragt, men ett godt resultat har varit, tt den riktat neapolitanernas uppmärksamhet på rågan om sundheten. Doktor Michele del Monte, iom besökt alla skolor i Neapel, höll den 29 Sept. n föreläsning i liberala föreningen om sundhetsörhållandena i skolorna. Efter att ha framställt le grundsatser, som äro så väl kända i England, ;fvergick han till en kritik öfver skolorna i Neapel. Goss-skolorna, åtminstone somliga af dem, äro emligen osnygga, förklarade han, men flickskolorna emna ingenting öfrigt att önska i afseende på enlighet. Alla äro de dock öfverbefolkade; ty 30 ler 40 lärjungar äro sammanpackade i rum, som nappt äro tillräckliga för 12 eller 15, då det tydigen varit meningen att på en gifven yta instänga ä många personer som möjligt. Jag tror att dessa rister kunna i betydlig män tillskrifvas en ifrig nskan att utan uppskof afbjelpa det stora behofet af folkundervisning. Man insåg, att under alla mständigheter och öfverallt primärundervisning aåste anskaffas — samhällets säkerhet fordrade let — och derför förbisåg man i brådskan de hyrieriska grundsatser, som doktor del Monte så väl ramställt. Det är att befara, att under det att tt korståg kraftigt gjordes mot okunnigheten hos le fattigare klasserna, kom icke tillräcklig upp-: närksamhet att egnas behofvet att förskaffa melelklassen en god och sund undervisning. Klago-. näl ba låtit förnimma sig i Neapel, att det är brist å goda skolor för medelklassen, och denna kla-: an saknar, såsom jag tror, icke skäl. Utländinar ha särskild orsak att klaga, och jag tror, att vårigheten att förskaffa sina barn undervisning fhåller mången från att slå sig ned eller till och ned vistas någon tid i detta land.