Aftonbladet – 25 oktober 1871, sida 2

rkänner demokratien och federationen, skall nderstödjas ac det federalistiskt republikanka partiet; 3) centralvunkter skola bildas ör undervisning om partists propaganda. Man klandrade i starka uttryck, att icke lara af partiets ledare voro tillstädes vid nötet, och några af talarne förklarade, att let i trots af den meningsskilnad, som rådde nellan republikanerna och medlemmarne al nternationale, dock existerade fullständig sympati och nära slägtskap mellan dem. Ev alare yttrade till och med utan omsvep, att let folk, som icke sofver, till slut måste segra, om det har mod, krut och jern; en annan förklarade, att Iaternationales lärosatser voro fullt berättigade och fortfore att vinna allt större spridning icke blott i Spanien, utan i hela Eoropa. En fransman upfmanade folken att organisera sig och att undgå de tilldragelser och olyckor, för hvilka Frankrike hade blifvit offer. Bland talarne uppträdde äfven en andalusisk dame. Samma dag föreföll i cortes en förklsring mellan Zorilla och ministrarne angående de republikaoska och monarkiska principerna, hvarpå Hevia framställde en interpellation angående Internstionales agitationer. Ministern Candau svarade med ett häftigt utfall mot Internationale, om hvilken förening han förklarade, att hon stod utom lagen. Han tillade, att Internationales grundsatser allmänt fördömas. Presidenten Grant har proklamerat belägringstillståndet i nio counties i Sydkarolins, enär de oroligheter som det hemliga sällskapet ku-klux dels satt i gång, dels förberedt, hota att entaga en allvarlig karakter. Um Tammanyligan, af hvilken de nyligen upptäckta bedrägliga kommuuslmännen i Newyork betecknats såsom medlemmar, meddelar en amerikansk tidning följande notiser. Den gamla Tammanyföreniogen., som stiftades 1789 på samma dag, som Washington utnämndes till president, var helt enkelt en social förening af politici af den gamla federalistiska skolan, och dess afsigt var att bevara minnet af hjeltarne från upprorskriget och deras politiska grundsatser. Det indianska namnet skulla skilja den från de från Europa införda föreningarne, och vid sin första offentliga fest voro medlemmarna klädds iindianck kostym, :ökzade fredspipan och uppbofvo krigsropet. År 1790 besökte ex depvutation af höfdingar från Creekindianeraa Newyork för ett hbelsa på sin store fader, president Washington, och mottogs af Tammanyföreniogen, bland hvars sachems (höfdiogar) vorc sådana män som general Clinton, öfverdomaIren Jay och statssekreteraren Jefferson, Då deputatiooea kom tiil sällskapets byggnad som mycket liknsde en wiogwam, bleivo röd I skionen så glada öfver att se siva indiansk: I seder adopterade, att de i ain förtjusning ut stötte ett äkta krigsrop. För äskådarne, son väl kunde fördraga Tammacyernas tjut, va dock detta för starxzt, och de togo till flykten Vid denna tid samlade föreningen ett museun af indianska föremål, som sedermera kommi i mr Barnums händer. Likssom sällskape sedan denna tid haft åtskilliga lokaler, till det 1811 fick sin egen byggnad, som 1868 ut byttes mot en stärre och praktfullåre, sor kostat 300,000 dollars, så bafva äfven des I politiska. grandsateer och politiska inflytand undergått många förändringar. För närva rande tillhör sällskapet demokraternas, part hvilket som bekant utan framgång motsatt leig generel Gravts val till president, ie I som har mikten i Newyork. Dock tillhör I flere af dess medlemmar progressistpartic 2 I (orepublikanerna,.). Som bevis på deras sät att gå tillväga må anföras, att då 1835 c del af mediemmerne ville genomföra valet vissa öfverhetspersoner och för detta ända mål hade besatt föreningens byggnad, så a motpartiet icke kunde komma in, stängd detta gasledninger, så att det plötsligt bl alldeles mörkt, men Tammanypartiet had förberedt sig på denna eventuniitet och meo fört ett antal ljus, och ett par minuter der efter strålade Old Tsmmany, åter i fu glans. sj to tt Om PSI HH I UR en — — — 6 — — — nn