Aftonbladet – 24 oktober 1871, sida 3

Ett märkligt sätt att förmå en fånge till bekännelse. I det senast utkomna häftet af Naumanns tidskrift för lagstiftning, lagstipning och förvaltning redogöres för en dom för mord ensamt på grund af indiciibevisning, Äfven om man med juastitiorådet Naumann kan hysa betänkligheter mot tillämpniog af detta slags bevisning hos oss, der jury ej finnes, torde dock mot den fällande domen i detta speciella fall icke några allvarliga betänkligheter kunna möta. Deremot gifva några bland de uader rättegången afgifna vitnesmål en bedröflig bild af förvillad rättskänsla och okunnighet om en anklagads rättigheter gentemot staten. Förhållandet är i korthet följande. . Förre kronofjerdingsmannen Per Jonsson i Ljungås blef i närheten af Kungsör natten emellan den 9 och 10 Oktobet 1869 träffad af ett pistolskott med don påföljd, att han nägra dagar derefter afled. Såsom misstänkt för att hafva 123 afsigt aflossat nämnda skott mot Jonsson häktag:s muraren Anders Olsson Höglund. Innar Höglund under fängelsetiden en afton infördes i det fängelserum, der han skulle förvaras öfver natten, hade t.f. länsmannen P, Wijkman, för att af Höglund skaffa sig upplysningar engående ifrågavarande brott kläde sig trasiga kläder, låtit införa sig i nämnda fängelserum och lagt sig med löst fastsatta bojor i den säng, der Höglund, som kort derefter inkom i rummet, 8edermera tillbragte natten. Sedan de sålunda legat några timmar till midnatt, då det blifvit tullt mörkt inledde Wijkman ett samtal med Höglund genom att fråga honom om hans narcp. Höglund besvarade frågan och tillfrågade i sin tar Wijkman, hvad han hette, , hvaroppå denne uppgaf sig vara garfvarege sällan Öarl Berg från Sala och hafva blifvit I häktad för ett föröfvsdt gröire brott. Wijkmån sporde derefter Höglund om anledningen ) till hans bäktande och atlockade honom derligenom gen detaljerad bekännelse angående mordet å Jonsson. Innan samtalet om brottet I börjat, hade Höglund yttrat: Nu skall du