Aftonbladet – 24 oktober 1871, sida 3

RA VIN CL ILL Par auisul. Vv OIC vi BjUbenhavnare, så tänkte vi oss det med Bournonvilles baletter, Gianellis eller Stephan å Portas chokolad, Tivoli-nöjen och Amigos fyrverkeri. ANA Chicago sådant det var. Den ödeläggelse för hvilken Chicago varit utsatt kan betraktas såsom öfvergående. En stad som förmår resa 4 å 5 våningars hus på lika så många månader, som kan anskaffa kapitaler till nästan obegränsadt belopp, som utgör sjelfva centrum för den inre trafiken och ko:umers n, en sådan stad måste ovilkorligep snart höja sig ar gruset. Det behöfdes 40 år för stt göra Öhicago till hvad det var, det behöfves säkerligen icke jerdedelen af denna tid för att göra staden till hvad den skall blifva — ett nytt, ännu mera lysande exempel på amerikanarens rastlösa energi, företagsamhet och ihärdighet. Ehu:u det tillhör det förgångna, terde det måbända intressera läsaren att taga notis om några statistiska siffror — det är sådana som tala — hvilke kunna gifva en ide om, till hvilken oerhörd grad af utveckling den märkvärdiga :taden harvit under dess korta tillvaro — År 1830 var Chicago endast en slags utpost mot indianerna; befolkningen utgjordes af 70 personer, affärsännens antal instränkte sig till 4 värdshusvärdar, 1 köpman, 1 slagtare och 4 krämare, bvilka senare drefvo byteshandel med rödskinren. Logghus voro de enda byggnaderna. År 1871 kade staden .300,000 iavånare, hade gator 7 å 8 engelska mil långa, hade hästbanor, korsande den i alla riktniogar och ä hvilka årligen transporterades 7 millioner menniskor, Logghusen hade lemnat rum för ofantliga magasin och praktfulla marmorpalats; de små krämarne hade blifvit stora köpmän, somliga af dem värda millioner dollars: och drifvande affärer i en utomordentlig stor skala. Far we!l, som började såsom en fattig clerk, ansågs ega två millioner dollars och hans omsättning i mavufakturvaror beräknades till 8 millioner årligen, Field, Leiter komp. sålde årligen samma slags varor för 12 millioner och bruttoinkomsten på en en enda dag uppgick stundom till 80.000 dollars ). Chicagos framsteg i spanmålsoch trävarubandel var ännu mera förvånande och hade redan gjort stzden till verldens största marknad för dessa produkter. År 1831 besökte endast 3 fartyg dess hamn; år 1870 icke mindre än 9000 segeloch ångfartyg. År 1838 skeppades iör första gången hvete — endast 78 bushels — derifrån; 1868 nära 67 millioner bushels mjöl och spanmål af alla slag. Samma år importerades 730 millioner fot timmer, för att icke räkna 124 millioner läkten. Samma öfverraskande yjveckling möter, då man tar i betraktande jordbrukets binäringar, kreatursskötseln och mejeriproduktionen. 1858! tillfördes 540,486 lefvande och slagtade svinkreatur sxmt 140,534 lefvende slagtoxar; 1867 var tillförseln ej mindre än 1,341,656 svinkreator, 373,277 slagtsoxar, 206186 får samt 9,126,825 skålpund smör, samt fortfor gedan alltjemt att stiga. Cincinnati var länge kändt under namnet il. Amerikas Porcopolis eller den mest svinödande stad i Vestern; men för omkring tio år sedan tog Chicago, som någon tid täflat med förstnämnda plats om denna ära, lofven af sin medtäflare, Chicago tillkommer hederp af att först hafva användt ångkraften till att förvandla svickreator i fläsk, Det blef nemligen nödvändigt att hvarjeår slagta 100,000-tals af dessa djur, och som tiden ej medgaf deras dödande och insaltving efter den gamla meatoden, måste någon vigare upptänkas. Så uppstodo de stora, rymliga slagterierna med särskilda vånivgar och afdelningar, i hvilka svinen hade att genomgå diverse processer, innan de kunde sändas rundt om verlden i för köket lämpligt skick. Vid hvart och ett a sådana etablissementer fann man, under den rätta svinsäsongen (man må förlåta uttrycket) långa rader af fyrfotiogar, som kilade in, den ene efter den andre, i en gång, ledande till slagshuset, föga anande det blodiga slut, som der väntade dem. Så svart pemligen svinet kom in i slegteriet, erhöll det ett döfvande slag i hufvadet, käkarne hopsnördes, det stacks, hissades upp till öfversta våningen, kastades i en lång reservoir med hett vatten, togs upp igen, skjutaades irån händer till händer för stt skrapas, kom under behandling af maskinen, som beröfvade det innanmätet, skar det i stycken och saltade det, allt med en sådan snabbhet, att inom tolf minuter från den tid, då det vandrade som en välbeställd fyrfotiog i slagterigången, var det törvandladt i fläsk, inpeckadt i tunnor och färdigt till skeppiog. Man talar om en klippsk yankee son uppfann en maskin, hvilken, då den sattes i rörelse, kunde jaga en gris öfver ett tio acres land, ta fstt på honom, slagta och förvandla honom till korf, göra skoborstar af borsten och en korkskruf af svansen, En dylik maskins förmåga att rätt uppylla sitt värf torde dock få personer vilja gå i god för, men deremot finnas tusentals som kunna iotyga, att det först omtaldta maskineriet verkligen användes i Chicsges svinslagterier med det resaltat vi omnämnt. Den hastiga uppkomsten af en mängd hyrkor, barwhertighetsinrättningar och söndagsskolor ver lika märkvärdig som handelns otroliga tillväxt. För 37 år sedan fzzpa I Ohicago endast en byggnad tör religiöst bruk — ett litet träkapcl uppfördt af en handfull metodister år 1834 och transporteradt öfver floden (vi kupna ej uppge huruvida en bro eller färja då utgjorde kom munikationsn mellan de iom gaf första impulsen till de bekanta i Chicago så ofta förekom:zande husflyttningarne ). 1870 funnos 130 kyrkor, uppbygda 1) A. T. Stewart i Newyork säljer för 25 millioner och Claffin för 36 millioner dollars årligen. ) Det var ej nog med att man flyttade trähus härs vch tvärs öfver hela staden, man tog sig äfven för att lyfta upp stora tegelstenshus, som annvarg skulle varit utsatta för vattnfläden från båda stränderpa) på rullar. Det var detta hus!