sktning för mayorsembetet. Han ansåg att 0 stämning till påföljande onsdag vore tillräckligt och om denna ej åtlyddes kunde ja alltid häktning följa. Svaret lydde, att det vore alla anledningar att betvifla, att hr Hall skulle infinna sig. Domaren menade dock att han nog skulle infiona sig. Deremot invändes, att han sedan någon tid visade en påfallande böjelse att göra sig osynlig och sällan tillbripgade nätterna i sitt hem. Att aflägsna sig vore för honom så mycket lättare, som han forslat sin lösa egendom utanför staden Newyorks område och den fasta egerdomen hade han också utanföre stadens hank och stör. Det stannade emellertid vid stämningen, hvarmed klagsnden måste nöja sig. Stämningen utfärdades och hr Hall hörsammade den. Han uppträdde med sin vanliga nonchalance, men det behöfdes sannerligen ej stor observationsförmåga för att se den pinsamma rörelse som bemäktigat sig honom. Sedan han återfått? fattoiogen, höll han ett tal till domaren, i hvilket han framställde sig såsom det oskyldiga offret för en förföljelse af elaka rmenniskor, afstod från en föratgående undersökning och förklarade sig vara beredd att ställa borgen för sitt inställande inför en jary. För att bevisa, attinga elaka afsigter varit verkande, förklarade klagandens advokat, hr Barrett, att han vore fullkomligt belåten om domaren befriade den anklagade från att ställs borgen, utan han blott gåfve sitt hedersord på att infiona sig. Så skedde också. Mot dem som skulle ha mottagit orättfångoa penningmedel uppträdde hr Havemeyer såsom käravde. Do skola afligga räkenskap för de summor såsom hvars mottagare de figarera. Af hela slägten her blott Iagersoll, den lycklige möbelhandlaren, hittills kunnat anträffes och man skall erbjuda bonom tillfälle att visa på hvilket sätt han förtjenat de sex millioner, hvilka skola vara till honom utbetalda ur stadens kassa. Inledningen till rättsliga åtgärder är således gjord.