Aftonbladet – 23 oktober 1871, sida 2

vinistrerade betolkningen. Han uppmanar idare prefekterna att välja sina biträden efter ndan i detta cirkulär och att icke bedöma nenniskor efter deras partiäsigter, utan efter eras verkliga karakter, Hvad lagens anändande beträffar, anmodar ban prefekterna tt gifva den vidsträcktaste, mest liberala och nest högsinnade tolkning företrädet, och slutgen lofvar han att understödja och beskydda em på sitt ansvar, om de blifva de i cirkuäret antydda principerna trogna. Bland de frågor, som skola komma att ramläggas för nationalförsamlingen, då den December åter sammanträder, blir troligen fven en lag om införsudet af obligatorisk kolundervisning; planen att tillika kunna nföra kostnadsfri skolundervisning för alla skall deremot, i anseende till statskassans värvarande ställning, vara öfvergifven; eniast de fattigas barn skola komma att beriss från erläggande af skolafgift. Samtidigt skall det privilegium, gom de andliga korporationerna hittills haft att grundlägga skolor och att lemna lärare till de kommunala skolorna, utan att deras medlemmar behöft förete någon kunskapsattest (det af republixanerne så kallade okunnighetsprivilegiet,), helt och hållet upphäfvas, och den af de klerikale så ifrigt försvarade undervisningsfriheten inskränkss till sitt rätta cmfång. Uti icke få städer har oviljan mot de andliga lärarne gifvit sig luft dernuti, stt municipalrådet afekedat dem eller begärt deras afekedande, ehuru de mött motstånd af prefekterna; andra städer ba infört kostnadsfri undervisning och en del hafva till och medj gjort försök att införa obligatorisk skolgång. Att den offentliga meningen, som ännu för ett par år sedan var mycket alfvogt stämd mot obligatorisk skolgång, såsom en kränkning af föräldrarnes rätt öfver baraen, na glagit om till förmån derför, framgår bland annat deraf, att de flesta kandidsterra vid generalrådsvalen i deras adresser till valmännen lofvat dem detta. Iszynnerhet skola invånarne i de af tyskarne ockuperade departementen vara derför, emedan de blygas öfver sin okunnighet. En liknande stämning gör sig äfven gällande med afseende på den högre undervisningen, och det fordras nu allmänt att såväl geografi som tysks skola bli obligatoriska läroämnen i alla skolor i stöderna. Undervisviogsministern delar äfven denna åsigt och bar utfärdst ett cirkulär till rektorerne för de högre skolorna, i hvilket han påbjuder, att så tyska som geografi skola bli obligatoriska läroämnen. Corr. Havas meddelar, att den franska minicteren för närvarande sysselsätter sig med anläggandet af flere strategiska jernvägar, som skola bringa de stora linierna i lättare och gkyndsammare förbindelse med hvarandra. Med armöns reorganisation går det, enligt samma blad, raskt framåt. Bildandet af armåkärerna, sammansmältandet af regementena och deras fördelning i divisioner bedrifvas med stor ifver. Sjutton regementen och fem jägarbataljoner hs under loppet af senaste månsden blifvit sammansmälta. De nya cheferna för armetårerna komma emellertid icke att utnämnas förrän nationalförsamlingen sammanträder. Den kommission, som reviderar officerslistorna, möter icke desto mindre stark opposition äfven i de tidningar, som ogilla, att officerarne offentligen protestera mot dess utslag. Cremers exempel har blifvit följdt af general de Nansouty, zom är en verklig general, hvilken tjent sig upp i linien. Nansouty yttrar i ett bref till Soir: ...Man ger Rossel och Lullier domare, men generalerna I Michel och Nansouty vägrar man sådane. I hvilken tid lefva vi ej! Ilvem skall då garantera ogs, att vi få behålla den grad, som med rätta tillkommer oss? Hädanefter skola således fastigheteegare, industriidkare och handlande, som trädt tillsammans i en komite, ba myndighet att afskeda officerare, gom i T trettiofem år tjenat sitt land, utan att man .Jens hör dem! Ni kan tro mig, då jag säger, Jatt en sådan regime icke kan bestå i ett , halft år. Hvad pi nu meddelat i er tidning (nemligen att krigsministern på grund af re visionskomitens beslut afskedat brefskrifvaren) är det skandalösaste af allt, som har utmärkt hr Thiers regering. Den ton, hvarigeneralen uttrycker sig, har ådragit honom en skarp tillrättavisning i pressen. Ett sådant bref skrifver Temps, är icke något franskt bref Iutan ett spanskt eller mexikanskt bref, ty lom ett slikt oskick fortfar ännu ett halft år skulle vi sjonka ned på Mexikos ståndpunkt utan att passera igenom Spanien. Enligt senare underrättelse kommer general Nensonty Jatt ställas inför krigsrätt för de i hans brej förekommande utlåtelserna. j I Såsom vi i lördagsbladet omnämnde, gingc ;i Paris den 17 dennes rykten om, att ett uppj PH a LA 0 MH AR et sd mn AA RR PO OO ror utbrutit på Corsica. Visserligen hafvs I dessa rykten blifvit dementerade i depeschei från Versailles, men likväl tyckas de icke -I hafva varit alldeles ogrundade. Nu förklaI ras de också icke längre för osanna, men det , säges officielt, att en öfverdrifven betydelse I blifvit tillagd några demonstrationer i två a löns:kommuner till förmån för kejsardömet. I Upphofsmännen till dessa demonstrationor komma att åtalag, och Journal officiel meddelar, att en undersökningskommissarie blifvit afsänd till Ajaccio. En eskader, som afI gått från Juambugten till de corsikanska farI vattnen, har landsatt en bataljon. Allt dette I är, som det heter i en officiel depesch, endast försigtighetsmått, och öns nuvarande till-I stånd gifver ingen anniedning till oro elle -I fruktan, Times korrespondent i Paris be. I traktar saken ungefär på samma sätt; den 1 t denreg, på aftonen telegraterar han följande I ;Tidningarnes berättelser om oroligheter på Corsica äro öfverdrifna. Regeringen har en,) dast ditsändt nägra få skepp, hvilka skole -) kryssa kriog ön för den händelse, att prio: , Napoleons ankomst dit skulle gifva någor -j anledning till demonstrationer. Regeringer I har för öfrigt vidtagit åtsärder att förebyggs