Aftonbladet – 23 oktober 1871, sida 2

tade honom med verklig förvåning. Det var länge sedan de varit vitne till denna förändring hos den gamle krigsbussen, som för det mesta var likgiltigheten sjelf. Säg ut hvad du har på ditt hjerta, sade Axel och lade sin hand på Mattas skuldra. Hvad vill du? Jag och Jussu ha beslutit oss för att undersöka trakten här i grannskapet., inföll Matte och gjorde ett ställningssteg. Den der undersökningen kan nog vara bra när v bryta upp i morgon, ocn om fändriken tillåter, så, sä... Min tillåtelse har du,, afbröt Axel, som genast förstod meningen med den gamles ord och, fortfor han, i det han leende betraktade sina kamrater, jag tror inte att de he någonting emot ströftåget. Nej, nej, det ha vi visst inten, utropad löjtnant Michael och Henrik på samma gång Gud bevare löjtnanten och fändrikarnpe dundrade en djup basröst bakom dem, och Jussus muskelstarka gestalt visade sig fö allas blickar. Han stod så, att skenet frår elden klart belyste hans drag, Alla betrak tade honom med en viss förvåning. Han ansigte belystes klart af eldskenet och had antagit ett nästan högtidligt uttryck. Gud bevare löjtnanten och fändrikarne, upprepade den gamle och förde handen til techakåen, Matte och jag ska nog reda oss så gamla vi än äro, och om det finnes er enda moskovit häromkring, skall jag nog rap. portera det. Men skulle de komma hit, s skjot bara af en pistol och det tecknet ä tillräckligt för 028 att veta hvad vi ha at rätta oss efter. Är det inte så, Matte? Jo, svarade den tillfrågade med logi stämma. Hur långt ämnen I ströfva omkring? frå. gade Henrik eftersinnande,