Aftonbladet – 20 oktober 1871, sida 2

åndags har producerat en lång ledare rös unde saken, hvari tidningen insveper sig illt: 2 viss hemlighetsfallset och förklarar sigofi a alldeles ingenting emot att pecrerna skaka de and med proletärerae,, såsom det store city-oc ladet hånande tillåter sig kalla arbetarne.är idningen anrser att med hela detta arrango-Åso went ej är allvar och denna sin äsigt finnerky on fullt bekräftad genom det faktumor tt lord Salisbury, nuvarande chefen för to-!h es, har skriftligen förklarat, att han hvar. jds en undertecknat de omtalade resolutionerna fö ilor uttryckt sitt gillande af dem. Iordenit ympatiserar visserligen, liksom hvar och ense anan, med den i den ena af dessa resolutio-— 2r uttryckta önskan, att bättre bostäderj nätte beredas srbetarna i de stora städerns, 1en han ogillar också på det bestämdaste lera ef de i resolutioaerna inryckta förslag. Tidningen säger sig icke holler vilja tro på, tt sådana män som lord Derby och hr Disseli hafva kunnat förbinda rig att för paramentet framlägga det högst besynnerligas rogrammet. — Daily News fioner det helt vaturligt, att den engelska publiken mottagit neddelandet om allispsan mod skakningar på wufvudet, ty det förefaller denna publik vara lideles omöjligt, att en lord Carnarvon, horigen af Richmond o. a v. konna omfatta ju å demokratiskt, för att ej säga revolu-!H ärt program. Tidningen söker bevisa för ti e läsare, att i allisnsen ej ingår något po-le itiekt, och slutar med den förklisring, attjb varje sann patriot kan understödja ea så-p lan rörelse, om hon afbåller sig från allld partipolitik och uteslutande inskränker eigla ill att verka för arbeteklassens väl. — Daily k Pelegrapb talar om ett nytt homligt för-!u tragsprojekt, och säger att det liberala par-ir iet blifvit bismarckiseradt., men söker också b visa, att ur denna allians iogslundalb n t I I k f I 1 gra bekyminer hota att uspstå för det lija partiet. Det är lätt nog, yttrar vingen, att framkasta ett problem, dot är tialt oppst: ver billiga önskningar, svårare är dot stt bringa dessa spingsmål i praktisk användning. Men här hs vi nu att antal förslag, hvilka gå ut på att förbättra de arbetande klassernas stälining; en noggrann ta-s dersökning förtjena de i alla bänseenden, ochs om det höga målst blott komme aldiig såjr itet närmare, så västo vi ja önska företaget ell framgång, lämnande åsido dess inverkan på den 8. k, partipolitiken. — Andra blad försäkra, att alltsammans blott är ena intrig af det konservativa partiot för attf rycka vr den nuvarande regeringens och dat 1 derala partiets hand ledningen af den folk-4 rörslse, ur hvilkea det hertar sia styrka. Standa ds ord bekräfta denna åsigt. Til-l4 ningen förnekar ej, att de uppräknade lor-l; derna gifvit sitt bifall åt programmet säsom! en id6, men den insinuerar att detta bifall ; I ? l l ; ; älla principar, som gå så föga otöfningar — biifvit illa uppfatiadt och toikadt och beklagar att da förberedande förbandlingarne blifvit allt för tidigt framlagda till dskussion. Vi känpaa ej hvilket bruk det konservativa partiet ämnar göra af det vapen som ligger i denna sociala rörelse, — så lydr Standards slutord — men säkert är stt deri ligga ett försåt och en fara för det liberala partiet. Trots det franska passtvånget i Calais, !: Havre och Boulogne, litet var högst be-1! svärande för alla resande, lyckades det dock . mänga deltagare i opproret i Paris att finna : ena tillflykt i det trolöss Albion, skri verl. Köln, Ztgs korrespondent den 14 dennes från Lapdon. — Blavd dessa var också polacken Wroblewski, som usader kommunens dagar förde ett vigtigt befäl och derför af härva lateraationale blifvit anställd sisom cererare lör Polen. Många af flykrde betydligt med psrnioger och s med sig, men ver den rättmäliga beingen deraf kan den Ailveiande ensarc l:mna upplysning; de flesta at dem kommo tigzere, så att de måste göra vänners och liktänkandes, unför att icke svälta isjäl. Till dessa liktänkande, hör också Internationale, ehuru den förat med förskt afvisade beskyllningen att ha haft någon delaktighet i upproret i Paris. — Internationale gifver behöfvande, flyktiga kommunmedlanmsar 10 shillings i veckan, bvara? da dock med nöd kunna lefva i Londos, samt bercödar sig att skeffa dem e, hvilket jast är motsatsen af hvad de ville tillkämpa sig i Paris. Att det äfven bland kommnnister fiones naturer med miad:e goda aulag, det bar Internationale ander de senaste dagarce måst till sin sorg erfara. Bland dess understödstagare befann sig också en javelerare från Paris, som vid flere föregående artetarerörelser genom sin tongas rörlighet och sma lungors kraft förskaffst sig ett visst inflytande och derföre under kom munens blomstrande dagar blifvit af desne utsedd till kassör i fivausdepsrte et, Såsom sådan tyckss han ha varit ärlig, ty han kom som flykting till England utblottad på alla tillgåogar. Men i Londons dimma snåste han ha tappat bort sitt dygdeideal, ty han tog anställning hos sitt hemlands polis, erhöll af denna efter hvartannat et; belopp af 720 francs och gick med hull och hår in i Interaationale. Han levererade nemligen till Paris nogg:anna rodogörelser för Ioternationale? sessioner, blef slutligen upptäckt och skymfligen utstött ur föreningen. Detta fall är för öfrigt ej enstaka, och då spioneriet ä bärvarande social-dsmokrater tagit såj stark öfvorhand, har nyligea beslut blifvit! fattadt att fulständigt omorganisera partist. Först när detta skett skali man på allvar göra försök att i rappet kasta öfver ända den nuvarande rogerivgen i Frankrike. —I Så långt Köln. Ztg, Times vat också omji taia polacken Wroblewskis utnämniog till sekrsterare samt bekräftar att vid Inaterna-: tionaies möte i förliden vecka den ofven-l: nämnde javeleraren biifvit för spioneri, för! franska nolisens räkning, på kommuno-flyk-! j ; tingar i London och på Iaternationales genoJråd, utstöts KONER. es Iniernationale. SES FN, 13 ANAMNES TOS Aa Jag bar varit ute för mårga äfventyr, men att på detta sätt nödgss dag efter deg irra i örföljd af de satans kosackerna, det kan fresta tålamodet på lugnare pereoner än vi. Hvaa är no att göre? Kasta fram en plan! Da, Matte, fom sällan är rådlös, har du något förslag?, sJag,, svarade den tillfrågade och höjde lindrigt på sxlarne, hvilken rörelse undpvick!