Aftonbladet – 16 oktober 1871, sida 3

RNE Chicagos brand. Senast anlända numret af Times innehålder följande telegram om denna förskräckliga olyckshändelse: Philadelphia den 10 Oktober. En stor eldsvåda utbröt sistlidne söndags natt i södra delen af Chicago. Vinden blåste häftigt från syd och förde elden miltal: (engelska mil) genom hjertat af staden. Tasentals byggnader äro förstörds, bland der alla bäankeroa, jernvägsbyggnsaderpa, rådhuset vattenledoingen, de förnämsta hotellen och magasinen, sex stora elevatorer och en mängd privata bus. I mellersta delen af staden äro byggnaderna af sten, men i de andra delarne af trä och trottoirerna äro äfven at trä. Telegrafledniogarna äro förstörda, så att det är svårt att erhålla underrättelser. Halfva delen af staden är upcbränd, just den hälften, der de egentliga affärerna hade sitt säte, Elden rasar ännu. Försök hafva blifvit gjorda att hejda dess framfart genom att med krut spränga närliggande byggnader i loften, men förgäfves. Det fiones ej tillräckligt med vatten; eldsläckningsmanskapet står maktlöst. Skadan uppskattas till 500,000,000 dollars. Chicagos mayor har sändt till andra städer efter hjelp och lifgmedel åt den stora del af befolkningen, som befinner sig husvill. Stort deltagande röjas i hela landet och hjelp har redan sändts från Cincinnati, S:t Louis, Milwaukee och Detroit. Presidenten har gitvit befallning om att utdela lifsmedel och kläder från militärmagasinen i Chicago. Philadelphia den 10 Oktober på aftonen. Den uppbrända delen af Chicago sträcker sig två eng. qvadratmil in i hjertat af staden, Elden utbröt vid tolfte averyen norrut. ANting är förstördt från sjöstranden inåt landet, nära en mil. HFEiden rasar ännu, men eldsläckningsmanskap har anländt från andra orter och hindrar dess utbredning åt söder och vester; 100,000 mezniskor äro utan tak öfver hutvudet. Måsga äro dödade. Hjelp sändes från alla häll., Denna olycka är, säger 8. D., en af vår tids förfärligaste händelser. Chicago var ett underverk äfven bland Amerikas städer, År 1870 hade Chicago en befolkning af 300,000 personer. År 1830: fanas staden ännu icke till; ända till 1833 var här endast ett fäste, men redsn år 1840 hade staden 12,000, år 1850 redan 29,963 och vid slutet af år 1864 ända till 169,352 invånare, hvilket antal un