Aftonbladet – 16 oktober 1871, sida 2

Pereat! och det så uthållatde som om det varit deras afsigt att icke upphöra dermed. för grefve Beust, som också var närvarande opade de deremot Hoch! med den största nänförelse och pauserna i denna hyllning utylldes med att man i olika tonarter skrek: Pereat Jirecek! Stormen lade sig först då Jirecek lemnade salen med pedellen gåend: framför sig, hvilken med sin staf beredd: väg i menniskomassan, på det ministern skulle komme fram. Grefve Beust tycktes under den första bestörtningen vilja gå sin väg men studenterna började ropa aeHoch och Bravo, Beust! och han beslöt sig omsider för att stanna qvar. Äfven ståthållaren, ba-: ron Weber, stannade på sin plats. Nu först kunds dr Seback åter få ordet och sluta sir berättelse. En mycket upphetsad stämning fortfor emellertid att vara rådande och flra nya demonstrationer blefvo företagna, då dr Joseph Kopp såsom dekanus för juridisk: faknolteten etter gammal ged uppdrog en skizz af den pya rektorns lif och verksamhet. Högtidligheten varade i fulla tre timmar. Då den var slut, ropade studenterna Hoch för Beust, dr Kopp och den nye rektorn. — Den här skildrade scenen är ett exempel på hvilken hög grad af politisk omogenhet ännu i våra dagar kan finnas ho: äfven en bildad publik, yttrar danska Dagbladet. Ingenting kan vara mer sbturdt är att Wienerstudenterna helsade grefve Beust med bifal:s op och nedhyssjade de tre minif grefve Hohenwarts kabinett, tr st som stått fadder vid detta: det är likaledes han som gif e åt den politik, somi så hög grad missarne i Österrike och framförallt I 2 och studenterna i Wien. De Wiensta oppositionstidningarne hafva efter bästa förmåga arbetat på att åstadkomma en klyfts mellan Beust och Hohenwart, mer he!a desna manöver har fullständigt misslyckats, Grepzboten har just i dessa dagar uttalat sin förvåning öfver den brist på politiskt begrepp, som visar sig hos en sto del af den tyska pressen genom den itve med hvilken den anfaller Hohenwart, i de den går ut derifrån, att han och Beust är motståndare, och att Hohenwart arbetar pi att kullkasta hvad den goda tysken Beus uppbyggt i Gastein och Salzburg. Vi frå gån, skrifver Grerzboten, om fået finnca nå gon stödjepunkt för det antagandet, att grev Hohenwart icke skulle, i hvad på honom an Kommer, understödja Beusts utrikespotiti (Och omvändt: hvad i all verlden talar fö att grefve Beust icke. såvidt det beror a honom, skulle understödja Hohenwarts inr politik?) Är då Wiener-pressen icke till räckligtbekant i Tyskland? I Wien kän ner man åtminstone icke denna press, de har studenternas uppträdande visat. ERAN