Aftonbladet – 14 oktober 1871, sida 2

Vår regering skulle hvarken af finansiella t eller politiska skäl ha haft anledning att gå ls in på en öfverenskommelse om ett tidigarec atrymmande af sex departementer; — blott!t dess önskan att förskaffa Elsass-Lothringens 1i industri ett längre uppskof med öfvergången ( till de nya förhållandena kunde bestämma l! henne för underhandliogar i denna riktning. (q Såsom alldeles gifvet måste dervid på för-i hand förutsättas, att den finansiella borgen : för betalandet af den fjeråe halfva milliar-. den var obetingadt säker och otvifvelaktig. i Mellan fullmäktige för Tyskland och Frank: rike hade på denna basis underhandlingar ! blifvit förda och med god utsigt till att en öfverenskommelse skulle ernås, då republikens president, hr Thiers, anhöll hos nationalförsamlingen, som just stod i begrepp att för en längre tid afbryta sin verksamhet, om dess bifall till ett af honom framlagdt förslag till ett fördrag med Tyskland. Redan detta regeringsförslag motsvarade alldeles icke, såväl hvad angick den finansiella borgen, hvilken i detsamma ej var omnämnd, som äfven hvad beträffade förslagen rörande tullförhållandena i Elsass-Lothringen, de å vår sida uppställda förutsättningar och vilkor; men den franska nationalförsamlingen afvek än mer från den öfverensekomna grundvalen och uppställde å sin sida, gentemot våra fordringar för Elsass-Lothringen, vilkor af det slag, med afseende på införseln af franska varor, att de omöjligen kunde antagas, såvida ej tullförhållandena i det nya rikslandet och i hela det tyska tullområdet skulle komma alldeles i olag. Nationalförsamliogens beslut hvilade tydligen på oriktiga föreställningar såväl om Tysklands förhållande till saken som om Frankrikes finansiella ställning, hvilken, såsom man inbillade sig, var sådan, att regeriogen kunde strax och kontsmt erlägga den fjerde halfva milliarden. Förgäfves uppträdde hr Thiers afgjordt emot dessa misstag och försäkrade, att han icke kunde anskaffa de erforderliga betalningsmedlen utan att i grund tillintetgöra penningmarknaden. Derför ansåg han det vara församlingens pligt att gå in på förslag, som toge i anspråk blott fmansiel borgen i stället för verklig betalning och erbjöde Frankrike den fördelen, att utrymmandet af sex departementer omedelbart skedde och ockupationsarmen minskades med 30,000 man och 12,000 hästar. Att tillbakavisa sådana anbud (yttrade hr Thiers) vore att handla lättsinnigt. Icke destomindre fattade nationalförsamlingen ofvarnämnda beslut, hvarigenom den afsedda öfverenskomwmelsen ej kom till stånd. Underhandlingarne mellan de både regeringarne blefvo dock snart upptagna igen; från tysk sida hafva de vilkor, på hvilka den af Frankrike önskade tidigare utrymniogen af de ifrågavarande departementena kan medI gifvas, såväl i finansielt hänseende som ock hvad angår insläppandet af Elsass-Lothringska manaufakturvaror i Frsokrike, blifvit klart och tydligt bestämda. Franska regeringen, som sätter högt värde på en gynnsam utgång af underhandlingarne, i ändamål att franskt område måtte tidigare bli befrizdt från den tyska ockupationen, synes vara besluten att på sitt ansvar leda saken till ett slut och har till aflägsnande af de betänkTT ligheter, som ännu förefinnas, särskildt rörande den fioansiella borgeo, försett finansministern PouyerQuoertier med fullmakt att underhandla direkte med rikskansleren furst Bismarck.. Om de i söndags företagna valen till generalråden föreligga icke ännu några fullständiga upps gilter. Så mycket synes dock visst, att det )8. k. liberalt-konservativa partiet segrat och jatt napoleonisterna, begagpande sig af den ) l likgiltighet republikanerna lagt i dagen, inI satt icke mindre än 10 procent af hela anItalet nu valda generalrådsmedlemmar. Som lett bevis med hvilket ringa intresse valen . blifvit omfattade kan anföras, att icke minIdre än 541 omval komma stt ega rum. . Bland de mera betydande radikala, som fallit igenom, nämnas Gambetta i departementet Lot och general Faidherbe i departementet No:d. Samma öde vederfors f. d. kejserliga minietern Foresde de la Roquette i Gironde. Deremot segrade hertig de Mouchy i departementet Cher. I departementet Aisne valdes två imperialister och i Aube en. De radikala ha segrat i departementen Rhöne och Var samt i Lyon, Marseille och några andra större städer. Hertigen 2f Aumale har blifvit vald i Oise för distriktet Clermont, I ett bref från Våvey (Schweiz) till Sidele I påstås, att bonapartisterna utveckla en utomordentlig verksamhet. Trådarne till komplotten spinnas emellertid icke i Chislehurst lutan i Schweiz och prins Napoleon, som unI der en längre tid har upphållit sig på sin egendom vid Genövesjön, är hufvudledaren för rörelsen. Han står i liflig brefvexling med de mest kända bonapartisterna, men brefven adresseras icke till honom sjelf, utan till hans kammartjenare, som dagligen afhemtar dem i Lausanne. Pietri har nyligen besökt I prinsen, som det tyckes för ati åstadkomma försoning mellän honom och kejsaren. Denne vill nemligen sjelf åter bestiga tronen, J under det prinsen vill ha hans son utnämnd till kejsare ech sjelf sköta regeriogen under hans minderårighet. Emellertid har nu exkejsaren ansett sig böra uppträda emot dessa och andra dylika rykten och har i den engelska tidningen )bserver låtit införa ett meddelande, hvari an på det heligaste bedyrar, att hvarken han eller någon af hans anförvandter deltaga i några stämplingar till förmån för en imperialistisk restauration, I böhmiska landtdagens sammanträda i