Aftonbladet – 13 oktober 1871, sida 2

VV AN es geringen har protesterat såväl i Frankfurt lini m i Berlin och Compiegne mot detca be-lled ende, men förgätves. Bismarck svarar, att der fredstraktaten ej förekommer något om enldes unesti. Den tyske kanslern har ottryckligen sär ipulerat att Frankrika skulle få betala krigs!ras mkostnaderna bland annat också i vexlar det å bankirhus. af första klassen, men ickeiHs esto mindre fortfar han att påstå, att be-ltvi alningen i verkligheten först kan sägas vara uts resterad på vexlarnes förfallodag, såvida han ske tillika erhåller diskontot för dem. Här-1 ed är han emellertid icke heiler belåten, !m; y på senaste tiden har han hittat på attjter etalningen af de ifrågavarande beloppen först !S2 örplistar honom då han behagat giiva qvitto ldå å dem. Med med aflemnande af ett sädant lat vitto har det sin goda tid. Först behöfver ite .ansiern en hel evighet för att räkna ochjiut rerificera de honom erbjudna valutor, och sefint lan säger han att tidpunkten för qvittots ittärdande uteslutande beror på konom. Så-å anda har den kontribution, som skulle be-!H: ria departementet Oise från ockupationen, fe blifvit betald redan för tre veckor sedan,lpa nen ännu har Bismarck ej velat utfärda jfr Ivitto å beloppet och under tiden måste Frankrike betala kostnaderna för den förängda ockupationen. Man skulle tycka attjfr ett sådant sätt att gå till väga måste möta lgr let mest bestämda ogillarde från de euro-ne peiska kabinetternas sida, men Enagland har,nö om bekant, krympt ihop till ingenting,D sterrike har ja så nyligen varit i Gastein vi och Salzburg, och Ryssland tyckes ej hajfo klart för sig hvilken hållning det skall in-Jjlå taga. Icke desto mindre har dock denna makt erbjudit republikens president sin vänskapliga intervention i Berlin, men han har jb afslagit tillbadet med lika mycken stolthet !P som klokhet. Frankrike., svarade Thiers,!h vär starkt nog att utan otålighet finna sig ijk denna utsugning. Det vet, att hvarje in-S blandning af tredje man blott skall öka Bero linerregeringens ondska, och det är fast be-d slutet att betala hvad som fordras, för attl!E icke störas i sitt inre reorganisationsarbete. ; Bland de offentliga tal, som på senare ti!g den blifvit hållva här i Englard — skritver fi en korrespondent till Kölnische Zeitung — är parlamentsmedlemmen Bresseys ett af de vigtigaste, enär det huivndsakligen vände six dQ kring degens brännanda fråga, striden mellt lan kapitel och arbete. Hen fästa bland an-lb nat earbetaraes uppmärksamhet derpå, att dej s. k. trades-uniong och srbetsinställvin . på låogt när icke hade uträttat så mycket kb för Gen högre srbeotsi hvilken på de se-11 nere äre, Oomrit arbatarne tildel, utsn att ii densarama berosde på det orubbliga förbål-1 landet mellan tillgång och efter rågan. Il; Tyskland t. ex., der arbetsinställnioger först : på senare tiden biifvit importerede från Engs lacd, hade arbetslönen redan längt förut stigit vida ansenbgare än i England. I Wirtemberg hade arbetslönen under ce sista 30 1 åren stigit 65 procent fö: bomuilsvätvare, lr 57 proc. för yileväfvare, 80 proc. för murare, jy omkring 100 proc. för stenhuggare, 79 proc. ii för svickare och 120 proc. iör daglönare. q Brassey är ingalunda någon principiel mot-js ståndare till arbetarföreniogar och arbetsinställningar och han anser begge delarne för ett berättigadt vapen i arbetarnes hävder;, men han varvar dem för att lefva sig in il den tron, att de genom dessa medel belt godtyckligt och ostraffadt kusna uppbäfva alla nalionalekonomiska lagar till sin fördel. Han hyser icke heller någon ;riacipiel betänklighet mot. att arbetstiden förkortas; ven arbetarne må icke försöka att mcd våld gsucmdrifva detta utan hänsyn till iaudets allmännas intressen. Brassey lade äfven arbatarne på bjertat, att de e för tidigt skulie ingå äktenskap. I E d giita sig ofta arbetarne vid helt unga år, ceh de äro öfverhufvud i denoa punkt vida lättsinnigare äga de mera väl.sående klasserna, hvatrigenow de bereda sig många sorger och bekymmer, som de knouse undvika, om de något mera tänkte sig för. Eno liknande varning skulie ha varit på sin plats med afscende på den litför stora bcrägenheten för starka drycker. Härom yttrade sig dock icke Brassey; detta är nemlgen en kinkig puakt och tyvärr anser man sig icke böra säga erbetarne sanningen rect ut, för att icke stöta dem för hatvudet. Från Algier ha telegrafunderrättelser, I daterade den 6 Okt., zeanländt och enligt dessa fortfar agitationen i provinsen Constentuineh ati ingifva oro. Underrättelser, dateIrade Tebessa den 3 Okt., anse att den agitation, som visat sig vid tunesista gränsen, I skall sprida sig till det inre af landet. Från I Batna skrifves under samma datum, att de stammar, som underkastat sig öfverste Fiogny börjat inbetala de kontributioner, som blitvit I dem pålagda, samt aflemna sina vapen. Underrättelser från Bougie, också daterade Iden 3 Okt., meddela att Bou Mezrig hade Iuppbrävnt några af de allierades byar och latt iovånarne i den stora staden Kslaa h.de l underkastat sig denna stamehef. Vestra KaI bylien rapporteras vera lugnt. Å Såsom vi redan berättat, har spanska garInisonen i fästet Melilla på Maroccos kust blifvit anfallen af kabyler. Deras fiendtliga uppträdande säges egentligen vara riktadt mot sultanen, och befälhafvaren i föstet har fått order irån Spanien att för-lifva en passiv iakttsgare at tilidragelserna och stt ej använda kanorerna förr än fienden skjater på spanska flaggan. Sultanen har utsändt trupper för att undertrycsa ivgursektionen. I Anledningen till densamma lär vsra uppföTrandet af en tul!station vid Melilla, SRNERAETTTOSNATTNA Utnämning. Generaltullstyrelsen har, lunder den 10 dennes till kontroliör vid tullIkammaren i Malmö utnämnt och förordnat vederls geinspektoren i samma stad L, T. O. Berlin. I — Ordensutnämning. Konungen har, enligt Morgenbiccet, till riddare af S:t Olafslorden utnämnt rytumästaren vid Skånska husarregementet frih. G. Toll, — Uppbördenrm af till statsverket fmläragen räata och kromotionde. Som, för verkaällighet af k. förordningen den 23 Juli 1869