Aftonbladet – 12 oktober 1871, sida 2

Som 1 tärvatande stund, skrifver Thejfölj ieonomist för den 7 dennes, ett stort in-ska resse är fästadt vid Frankrikes ptbetalnin-särn ar till Tyskland, så kan det vara nyttigt lanr tt anteckna de betalningar, som verkligen olå lifvit gjorda. Krigsskadeersättaingen utgör, kå åsom man pärnioner sig, 5.000,000,000 francs, sig f hvilka 1,500,000,0003hefva blifvit erlagda. lels kontant, dels i vexlar eller på annat sät: År wovererade. Af återstoden skall en summ: ha .f 500,000,000 francs erläggas nästkommande I :c! vår, men mean underhandiar om dess beta Iit ande nu genast medelst vexlar, som e ln öre förfallotiden få mnegocierag, på grunr lsk af vissa koncessiöner från Frankrikes side jt beträffande elsass-lothringska manufakturer: nförande på franskt område. HSålunda åter:ö, stå 3,000,000,900 franca, som Frankrike ejlsy behötver betala förr än efter tre års förlopp I Ai Vi se oss härigenom i stånd att göra ett öf-Irä verelag af de verkliga penningbelopp, som öfI af vergått eller nu hålla på att öfvergå fråron Frankrike till Tyskland. Beloppet at deseåt naste tre afbetalningarne måste ha skett ilH kontanter eller i vexlar, som nu blifvit inje friade med undantag af 325,000,000 francs, som afdragas för de elsses-lothringska jernvägarne, så att betslniogarno in netto be löpa sig till 1,175,000,000 francs. Härtill kommer att Franksrike betalade till Tysk-p land sistl. Jarusari 200,000,000 francs fö lh; staden Paris krigsskadeersättniog och hal S t att betala omkring 50,000 0001 7: I för bestridande af de tyske j undorhåll i Frankrike eller sam: q: 300,000,000 francs. Dessa tviljj mmans göra 500,000.000 francs I :å 20d mäste ha mottagit tillsamt 1,675,000,000 franes i kontanter. at Frankrike från Januari til stund. Natnorligtvis har en god iogarne måst utgifvasi Frankrike, med åtskilliga afdrag har preussiska regeringen en ofantlig summa i sin hand. trots en Berlicerkorresponderts försäkran fö: någon tid sedan att regeringen plottrade bort panniogarne. Den summa preussiska regeripgen ytterligare kommer att erhålla näste vår är icke blott den fjerde halfmilliarder ( af krigsskadeersättningen eller 509,000,060 francs, utan 662,500.000 francs, utgörande beloppet sf denna afbetalving plus 5 procents rän:2 å de återstående 3,000,000,000 francs. hvilka Frenkrike eoligt fördraget är förpligtadt att betala tilldess hufvudsumman är gäldad. Nästa vår har således Tyskland indragit från Frankrike, på nära toli månaders tid, 2,250,000,000 francs. Som Tyskland fått betalning i kontanter och icke släpper myntet ut igen, är det ej att undra på det nu rå dande virrvarret i de europeiska penning marknaderna. I onsdags blef den konungariket Baiern tillkommande andel af den hittills betalda franska krigskontributionen iopackad på den anhaltska bangården i Berlin i 18 jernbansvå: , hvilka baierska regeringen skickat till Berlia för detts ändamål. Penningarna, guld och silfver, representerade en vigt af 1950 centaer, eller omkring 108 centner pöl hvarje vagn. Har är det möjligt — yttrarj eit af de sydtyska demokratiska bladen —I: att skatterna i Baiern kunna stiga 10 procent samtidigt med att så stora rikedomsr strömrna in i landet? Preussens smek för annektioner är bekant, mes: det fiuns dock ett land, som Pieussen ej har någon lust att förvärfva sig. Dette är bertigtömet Anhalt, Preussiska tidningar förmena åtminstone, att afförsmessigt betraktadt, blefve hertigens af Anhalt abdikation till Prenssess förmån, något som fortfarande är fråga om, föga förmånlig för de preussiska fivanserna, Hertigen är visserligen mycket rik, men så är ej förhållandet med landet Anhat, Detta har nemligen med en storlek at 48 qvadratmil icke i millioner thaler skuld, d. v. dratmil 83,333!2 tbaler skuld. Preussen deremot har med ett omiäng af 6,333 qvadratmil blott 332 millioner thalsr sk på qvadrat.vilen blott 52.420 tha lutom Gess fianes gentemot detta proportionsI vis höga skuldbelopp ingen aktiva, ty furstenas af Arhealt rikedom består just i domänerna, hvilka, liksom i så mänga at de små staterna, så äfven i Anhbult, efter hand blifvit furstens egendom.. Så ställer sig saken Ifrån effärssynpunkt, yttrar Wientidningen Tagespresse, från politisk synpunkt gestalt:r sig aunesktionen på annat sätt och Preussen I kommer nog att — tags för sig. De engelska maskinarbetarnes långvariga arbetsioställelse i Newesstle är ändtigean slut; i lördags kor man derhän, i det arbetarne I på en generalförsamling giogo ia på det af I sir William Armstrong (ordföranden i faI briksegarnes förening) föreslagna ultimatum, nemligen att till utgången af innevsrande år arbeta 57 tinmer i vecksn (d. v. s. 3 dagar i veckan 10 timmar, de 3 ondra blott 9 timmar), hvaremot från den 1 Javusri 1872 arbetstiden blir 9 timmar dagligen. Arbetarne hafva gent emot-denna eftergift, som uppfylder dot väsenthgaste af deras fordringar, förklarat sig villiga att arbeta extra timmar emot särskild godtgörelse. Ett telegram af den 7 dennes från Newcastle förmäler: Arbe) tareföreningen har entagit Armstrongs förslag och arbetsgitfvarne ha äfven bifallit det. Stor glädje är rådande med anledning derst. -MaI skinarbetarnes strike har räckt från slutet af I Maj till början af September, kanske den I långvarigaste arbetsinställelse som förekommit i Eogland, Ett telegram från Newyork medförde för några dagar sedan underrättelse om, att den .lamerikanska regeringen ämnar förvisa ryska sändebudet, om kabinettet i Petersburg icke .rapellerar honom efter storfurst Alexis besök. I Deanna strid bar redan länge fortgätt och en I karrasnondent från Washinotoa till Morning