Aftonbladet – 12 oktober 1871, sida 2

Hvad den döde angår, fortfor Vidocq, så I bragte man honom på hans rum och lade honom på en säng. Jag bar hållit mitt ord till grefvinnan Helene de B., jag hade bokstafligen uppfyllt den a! mig i polisprefektens kabinett öfvertagnå förbindelsen. I bladena stod sedan attläsa, det en främmande, herr von K., ende arfvingen till ett af de äldsta och mest ansedda namneniUngern, inemot klockan 6 och 7, på hemvägen till sitt hotell på Saint Florentinegatan, dödt:! i en fiacre, rörd af slag. Två dagar senare j läste man: I morgon skal! i Magdalenakyrken hållas en messa i anledning at herr von K:zs död. De mänga vännerna till den unga kavaljerev, hvilken så tidigt blef beröfvad den förnäma Pariserverlden, må anse det för en pligt att bivista denna högtidiighet. Då liket skall öfverföras till Ungern, kommer den religiösa högtidligheten blott att ega rum i kyrkan, hvarest den begynver vid middagstiden. Hvad som hände grefvinnan de B. efter heanes mans hemkomst, erfor jag aldrig. I fall grefvionsn icke nppnådde sitt botell före orefvens hemkomst, så hade hon: dock i hvad fall gom helst tid och framförallt fattnivg 10g till att begifva sig på sina rum och der kläda sig på ett sätt, som kunde stämma Sfverens med det föregifvande, hon ville bevagna för sin frånvaro, nemligen att hon kom n ep bal eller något srnat soir6-sällskap. ext så förnämt hus, hvarest frun, evligt gammalt bruk, lefver i follkomlig oafhängiget, osktadt den äktenskapliga gemenssamheten, var detta just icke svärt. Men den viljetraft, som grefvinnsn ådagalagt så länge krisen påstod, blef nägra dagar eenara satt vå ett härdt prof. Geefvinnan da B. var ill följd ef sin mars officiella tförbålande till len österrikiska ärmbasstden, tvungen att bi