Aftonbladet – 11 oktober 1871, sida 2

Från flere båll har man hört nttalas förråning deröfver, att ej Sveriges hufvadetad ställt sig främst bland de samhällen i värt and, hvilka i går, den 10 Oktober, funnit let vara sin oafvisliga pligt att på något sött visa sig uppskatta betydelsen ai det 100-åriga net från Brunkeberg. I den ionel.a sjolfkänslans pamn må man på ts beklaga, att så ej varit förhålmycket mer som Stockholm inom st rymmer den plats, hvarpå des, den strid, som mer än från fordna dagar är värd att). 7s utgång vi, just nu efter: kosam fredsperiod, borde med. tacksa bebjerta, Emellertid är dennal skenbar Itighet för historiens maning i detta fall, om icke ursäktlig, så åtminstone något så när förklarlig, och detta på grand sf en brist i värt samfond, hvilken vi ofta iramhållit, men som ej för ofta kan betonas. Stockholm har många förtjenster, som göra det till en liflig ech angenäm stad; det företer också många elementer till en verklig nationel! (hofvadstad; men saker ett of de allra förnämsta. Det har sin börs, hofvet; och garnisonen och en skara al embetsoch tjenstomlän; desse elsmenter tillsaninkos och i vexelverkan med hvarstdra äro de tongifvande; i vissa fall det ene, i endra hänseenden det sandra mera förherrskande. Tillsammans beherrska de tones, andar, och bestämma hvad som är commo il fan. Det fattas ett mycket vigtigt element, som skulis förmedla de öiniga och häfta den ensidighet, som ligger i det inflytande, hvilket dessa tillsammans utöfva. Det fattas den koncentrorads och derigeoom kraftiga intelligene, som gör sig gällande i och gecom ett vationsiuniversitet, Här fionss många spridda elementer af vetenskaplighet och högre intelligens, men dessa äro follkorligt splittrade, de kunna icks samverka såeom en mäktigt bestämmande faktor uti hufradstadens if och ands; de he icke något sjelfskrifvet och kraftigt initiativ i angslägenhoter, sådana som t. ex, den hvarom bär är fråga. Genom ett universitet i bufvudstaden skulle alla intelligenta krafter der få en medelpunkt, ! kring hvilken da kunde konceatrera sig; dej skulle bli en samlad makt, hvars väldiga inflytande de öfriga samhällselementerna skulle ha mycket svårt att undandraga sig. och den vexelverkan, som på det sättet skulle uppstå, blefve af omätligt mee gagn. Der: en sådan koncentration sf intelligensen, med sin tyngdpunkt ef vetenskspiiga celebriteter och sitt ferment at en talk bildoingssökande ungdom, finnes, beböfver man icke vara iförlägenhet för initistiv i sådant, som sammanbänger ned vära minnen och vär nationalkänsla, Må man icke invände, att detta är en sak, som kan vara af vigt för hufvudstaden, men som icke rör landet. Huafvudstaden utöfvar i flere riktningar ett omätligt inflytande på hela landet, och det är icke likgiltigt hurudan den anda är, sont der råder, och i byad mån den kan gå ispeteen för nationella sträfvanden. Då nu, om vi minnas rätt, den härstädes samlade högskolefonden tillsammans med den g k. Decemberfonden uppgår till ungefär en fjerdedels million riksdaler, synes det oss som kunde det vars skäl att göra början med inrättande af.jnågra lärostolar vid en Stockbolmek högekola. Vi tro nemligen att intresset för. sakens befrämjande då skulle bli större och många flere enskilda donationer skulls lomnas till en institution, om hvars tillvaro och beho! af ytterligars utveckling man jemt och ständigt erinrades, än till en sådan, som blott och bart existerar i teorien. En högskola så svart som möjligt i hufvodstaden! Det är en fråga af den allra största vigt icke blott för Stockholm, utan för hela landet. Osterum censeo etel ES ft SRS TTT