Aftonbladet – 10 oktober 1871, sida 2

på hemmets väna strand. NESSER sasse Under afvaktan på den böhmiska landtgens svarsadress, hvarmed ett utskott varit sselsatt alltsedan den 30 Sept., otgjuter rtiarande den tyska pressen i Österrike n vredes skålar öfver ministeren Hohenart och dess federatival sträfvanden. Speelt vänder dei sig nu mot den förbatade inistdren för den långsamhet, hvarmed den, vigt dess förmenande, bedrifver underhandngarna med czecherna och påstår i samianhang dermed, att particheferna i Prag fevnngit grefve Hohenwart alideles otroliga ttergilter, hvilka skola göra Böhmen till den dande staten i Österrike och Prag till moarkiens tyagdpunkt, Helt annorlunda lyda ock de meddelanden från Böhmen, som läsas Ungar. Lloyd och andra ungerska tidniner. I en korrespondens af den 29 Septemer till nämnda tidning heter det, att de yska meddelandena från Prag äro i hög rad öfverdrifna och mestadels beräknade på tt upphetsa stämningen, samt att adressiebatten snart skall öfvertyga veriden om, tt tyskarnes rättigheter icke kränkas i en! anda punkt. Enligt Ungar. Lloyd hafva! zechernas fordringar på en generailandtåsg förening med Mähren och Schlesien afviats af grefve Hohenwart, Böhmens adwiistrativa sjelfständighet skall inskränka sig ill landets finanser, undervisningen, kyrkligal ch åkerbruksförbållanden; den högre rättkipningen skall hädanefter som förnt ledas ien. Det böhmiska ministerium, som upprättas, blir endast ett utvidgadt thållareskap. Af allt detta framgår, ait Böhmen på intet sätt skall träda tyskarnes ättighet till sjelfstyrelse för nära. Att den yska befolkning, som har bosatt sig i Böhnen, bör fiona sig i den böbmiska regerinsens föreskrifter och åtlyda de böhmiska lasarne, är icke annat, än hvad hvarje regeriog fordrar af sina undersäter utan hänsyn till pationalitet. Emellertid fortsättes den nstion siriden mellan tyskar och czecher med stor hårdnackenhet. De tyska febriksegarne i Böbmen och Mähren vilja icke sysselsätta böhmiska arbetsre. I ersättniog har den czechiska landtbefolkningen i Mähren, Schlesien och Böhmen på många ställen beslutit att icke längre underhålla någon handelsförbiudelse med de tyska köpränneno. Ii Brinn har det tyska kommunalrådet antsgit en förklaring om anslutning till de tyska iaudtdagsdeputerades protest; i anledning af denna förklariog bar ståthållaren förklarat, att politiken icke kommer kommunailstyrelsen vid. I mäbriska landtdagen har den 2 dendes iplemnats ett förslag om upprättande af ett czechiskt universitet för Mähren. Förslaget mottogs af församlingen med stormande bifall. Derjemte lära czecherna i Mähren ha för afsigt att fordra, att de båda språken skola bli likberättigade vid den inre brefvexlingen mellan landets embetsmän och skola derjemte sannolikt fordra en nationalitetslag lik den böhmiska. Då tyskernos utträdande ur landtdagen i Böhmen gör det omöjligt för densamma stt fatta beslut om. landidagsordningens förändring, inkallas nu de tyska medlemmaine vid äfventyr att eljest blifva uteslutna derifrån. I åen kraioska landtdagen har mejoriteten till och med gått ett steg längre, och har, trots ståtbåliarens varniog mot det olagliga deruti, enär endast tre fjerdedelar af IandtI dagsmedlemmarne voro närvarande, entagit en Jag, som fråntager sådana medlemmar I dares säte i landtdagen. Vid denna landtdag är deszsutom inlemnad en adress, hvaruti majoriteten uttalar sina önskningar om en utvidgning af landets sjelfständighet. I Dalmstien har äfven minoriteten, de författningstrogna, italienarne, utträdt, ty här äro italiooarne författningstrogna, enär. de derigenom tro sig kunna upprätthålla sitt välde öfver elaverna, under det do liberala italienarne i Tyrolen icke vilja infinna sig vid landtdagen — eåtom deres klerikela lands! män — såvida icke regeringen vill ingifva lagförslag omm en sjelfständig administration och en särskild landtdag för det wälska Tyrolen eller Trentina, såsom de kalla det. Italienarne i Triest äro likaledes oppositionolia. Municipalrådet, som tillika bsr landtdagsrätt, försvarar stadene gamia sutonoma rättigheter och fordrar upprättandot af en rättsoch statsvetenskaplig fakultet med italienskt språk. hvaremet det visar sig. ganska likgiltigt föl da tyska skolorna i staden, Dess representent i riksrådet föreslog på vären rent nt at! något statsbidrag icke rskuila lemnas till dem. ehuru natu:ligtvis förgäfves. — Ännu en sorg ba tyskarne baft på senaste tiden. Landtdagen uti Bukowios, i hvilken de hoppade: att få majoriteten för sig, har nemligen genom de smutsigaste och mest personliga intriger af de rumäniska bojarerna, kommit att affalla från den goda saken, och de författningst.ogna utgöra nu endast en tredjedel; de hade derför intet annst val än att lemna sessionssslen, då der skulle röstas om förändringar i landtdagens rammansättning rö PV 2 tå pr OT KT mr SL rå hn Rörande ministorkrisen i Spanien meddelar Times följande telegram från Madrid, dateradt den 4 Oktober på aftonen: Marskalk artero har afböjt konungens önskan, att marskalken skulle komma till Madrid för att bilda ett kabinett, på grund af sin klena helsa. En interimsminister kommer sannolikt att bildas under sennor Malcampos presidiom. Memnifestationen till ära för sennor Zoriilla aflopp lugnt och andra menifestationer för honom anställdes af studenterna under dagens lopp. KL 3 på oe m. hölls ett folkmöte på Prado. Man tågade dit med jfladdrande fanor, försedda med följande iniskrift: vLänge lefve en radiksl ministör; 10: RASA ANETEAESRE SIESTA INNER SMLRIAR