Aftonbladet – 6 oktober 1871, sida 3

Article Image
öppen hela året igenom, deis också att alitid kunna komma fram till den nyligen öppnade jernbanan på Jutland och derigenom tili den vestra europeiska kontinenten. För denna sistnämnda bana skall man nu på föranstaltande af staten börja anställa förberedande undersökningar, nemligen från Drammen genom Jarlsbergs och Laurviks amt till staden Laurvik och kusten vid inloppet till Langesundsfjorden, hvaremot det komraer att anstå med undersökningarne på Kristianiafjordens östra strand. Här har likväl uppmärksamheten på den senaste tidea blifvit väckt genom de nya svenska planerna till en bana Falun-Göteborg, och man har i Fredrikshald ifrigt omfattat tanken att sätta sig i förbindelse med denna projekterade svenska bana, otan att afvakta anläggningen af en Kristiania—Fredrikshalds-bana. För detta ändawål skulle man då på den rorska sidan bygga en bana från Fredrikshald öster ut mot riksgränsen vid Högensond; denna skulle på norskt område få en längd af 2?10 norska mil och beräknas kunna anläggas för en summa af 433,820 spd. Huruvida det nu skall gå så lätt att genomdrifva dessa och cylika plener, torde duck bli en tvifvelaktig sax, då man tager i betraktande buru det är stäldt med statens finanser. Att laodeta välstånd i det hela taget stiger och särskildt att de ekonomiska förhållandena konsolidera sig alltmer och mer, kan man verkligen med säkerhet antega. Men så som vär beskaltving är inrättad, stiger icke med detsamma eller i samma grad statskassans förmåga mit tåla vid förökade otgifter till afbetalnving af räntor på jernvägslån. Så Jänge man icke vill intöra direkt skatt till statskassan — något som här i Norge i hög grad har opinioceu emot sig — blir inkomstbudgeten alltid mycket litet elastisk. Den fortfarande progression, som man oaktadt ständiga tarufnedsättningar arsåg sig kunana påräkna i tullinkomsterna, statens vigtigaste inkomstkällvr, har visat sig ivgalunda vara så säker. Kastar man t. ex. en biick på den i dessa dagar offentliggjorda radegörelsen för tullinkomsterna under årets 8 första månader, så visa dessa sig icke uppnå det belspp af 2 millioner spd., som de uuder samma tidrymd de två närmast föregående ären hade öfverskridit. Skilvaden rvellan i år och i fjol är i det hela omkring 50,000 spå till disfavör för innevarande år; ty uoder det att vigeserligen trälasttulien till följd af den förökade utförseln har vuxit med ungefär 24,000 spd.. ha alla öfriga foster gått ned, den öfriga utförseltullen med 8000 spd., lastoch fyrpenningsr med 14,000 spd., införseltailen med 30,000 spd. o. 8. v. Så fraimt icke under de återatående månaderna en förbättriog häri inträder, isynverhet genom förökad import, tyckes det vars all utsigt till, att man vid årets slat sksll komma att stå inför en underbalans, hvars verkliga ekonomiska betydelse kvappt är så synaerligen stor, men dock kan förvålla finansiella bryderier. Såsom af det anförda visar sig, har i år från Norge utförts trölsst till mycket betydliga värden, och utsigte:na för skogsskötseln äro fortfarande goda. Mindre gynusamt är: det intryck, mi2n vid genomgåendet af specificerade utförsellistor fär af förhållandena i en annan af huivadnäriogsgrenarne, de stora fiskena. Ieynnerbet gäller detta beträffsnde sillen, af hvilken vara i år vid Augusti månads slat blott ungefär bälften så mycket som vid samma tid i fjol blifvit utförd. I en sakkunnig öfversigt, hvilken pyligen varit meddelad i en af vårs veckotidningar, heter det t. ex., att sommarsil!fiskena icke ha varit synnerligen gifvande. Af den stora kustbefolkningen, hvilken ända från Jederen upp till Tromsö amt idkar denna näring, är detidet hela biott nordländingsarne, invånarne inorra Throndhjems och till en del söåra Throndbjems och Stavangers smt, som ha haft någon syenerlig vinst af detta fiske. Öfverallt har mycken småsill (brisling) varit blandad med den stora, hvilkåt bar förminskat varans värde. Afven ett apnat större sommarfiske, hvilket brukar gifva flere hundra tusen spd.i inkomst, nemligen sej och torskfisket i Fico marken, omtalas i år såsom misslyckadt. Värst är det enligt nyssnämnda öfversigt med hela ärsiakowmsten af ronimaroch vinterfiskena för de bergenska amten samt för Stavangers och Romsdals amt; ty i dessa misslyckades äfven värsillfsket och i det sistnämnda till en del torskfisket. I det hela taget ha de distrikt, der sillen speiar hnofvudrollen, måst nöja sig med särdeles litet, under det att torskfiskelistrikterna i allmänhet ha haft att fignpa sig AL en god skörd på sjöu, Under det att året således i afseende på fiskena tyckes komma att bli ett medelmåttigt är — kanske snarare något under än öfver detta — bedrifves sjöfarten, isynnerhet den ntländska fraktfarten, noder goda omständigbeter. Pit slorartadt företag, som vårs drifviga redare och kapitalister i Vestlardet i år ha inledt, är föranstaltandet af en direkt smigranttransport med ångfartyg melisn Ber sen och Amerika. Med den utomordentiigt stora utvandring, som från Norge årligen går til Newyork och (åvebek, tyckes et sådant jöretag böra koonå bära sig, ehuru naturligt. ris många ännu skola fortfa att föredraga Jen visserligen långvarigare, men tillika billiare resan med segelfartyg. Den nyssoämnda ingbätslinion från Bergen underbålles nu af ett särskildt för detta ändamål bygdt ängertyg, S:t Olaf, ett mycket avecnligt fartyg, sfver 1200 kommersläster frägtigt, 300 fot ägt och försedt med en maskin af 300 noSinelia (900 effektiva) hästkrafter. Det har plate för 20 salongspassagorare (priset är bär nycket billigt, nenligen blott 50 spd., hvarnot samma plats på ängfartygen från Hamvarg till Amerika lär koste omkring 120 spd.) och för icke mindre än 500 mellsndäckspas;sagerera. Wintertiden, då emigrationen aistänner, skell det gå på utländsk fraktfart. Det är nu stadt på sin andra Amerikafärd ;ch skall derifrån gå till Ostindjan met godskt. Dat är natorligtvis särdeles stora kaitaler, som blifvit nedlagda i detta företag; uen bergenserne äro ett driftigt folk, och de a dessutom haft påtagliga bevis rå hvad en räl ordnad ångbåtsfart kän ivbringa. Pn korrespondent till en Kristiaviatidning skrifer, att staden Bergen nu inalles eger nära emtio ångfartyg, och flere äro under teckling. Det är isynnerhet, yttrar hen, stora, prisbilliga lastånga:tyg, som efter införandet f de kolbesparande maskingrna tyckas vara itomardentliot lönande Ftt eadant Mjaheaol Met DE 4 a EA FH DD OS HM EE fr AD FARA KM FA rd tt LI Fr kr fö RR BN HR Jr Ft Rn RR g :

6 oktober 1871, sida 3

Thumbnail