Aftonbladet – 4 oktober 1871, sida 3

sig, men förnämligast genom lärareseminarierna. Ett annat vigtigt litterärt arbete har i dessa dagar blifvit afsintadt, nemligen den af nuvarande statsrådet O J. Broch år 1867 såbegynta och nu med sitt ö:te häfte faliständigt utgiina Statistisk Aorbog for Kongeriget Norge. Titeln är så till vida icke alldeles korrekt, att boken icke är anlagd efter samma plan som den frenska Annusire statistique och dylika untländska periodiska skrifter, men deremot ionehäller en följd at monografier öfver sö Ida statistiska ämnen, utarbetade af olika författare. Nögra grenar ef statistiken äro till och med helt och hållet förbigårgna, såsom handelsoch sjöfartsstatistiken, den industriella verksamheten, bergsbruket o. 8 v., hvaremot andra äro Uoptegna, hvilka, strängt taget, icke pläga räknas till denna vetenskap. Det on utkomna 5:te bältet i iler bland snoat afhandliogar om växtförhållandena i Norge (a! prof. Schiädeler), om skogsskötseln, om Norges husdjar, om de vertebrerade djuren 0. E V. Biand andra litterära mnoviteter kan nämnas en beskrifning af professor J. Friis öfver den resa, han för några år sedan med offentligt stipendium i sällskap med professor L. Kr. Daa företog i de närmast till Norge gränsande delarne af Ryssland. Detts verk, som pu är under tryckning, skall, att döma efter de afhandlingar, författaren förat offentliggjort om de isiria hamnarne i ryska Laupmarken (i Petermanns Geograohische Mitthei!ungen för 1870), om ficnarne i Vadsö (i en finsk tidning) m. fl, bli at mycken betydelse och skall mottagas med så mycket större uppmärksamhet, som blicken på den senare tiden genom flere sammanstötande omständigheter i syoneriig grad har blifvit riktad på do fiamark-ryska förhållandena och de genom dessa uppkomna internationelia, politiska och kommerciella frågorna. Af Henrik Iben är till vintern bebådadt ett större dramatiskt arbete, hvars ö dock ännu är okändt, och Björnstjerne Björnson är pu iirigt sysselsatt med utsarbetnivg af en gam älsklingsplan, en dramstisk behandling af en eviso? ur Sigurd Jorsalasrares historia. Han ämnar för öfrigt i November mårad anträda en kortare resa till Stockholm och Göteborg för att hålla nägra af det slags föredrag, med hvifka han här i Norge har gjort så mycken lycka. En af våra skickligaste yngre kompositöror Edvard Grieg håder på att sätta musik ill Björnsons epi-ka dikt Arnljot Gollinen, hvilken a? denna avledvivg skal: underkastas en omarbetning, som kan göra herr Griegs S ras på RE hö med en dylik uppgift, svenska operan. e väl tara den ko