Aftonbladet – 29 september 1871, sida 2

för fruar och jungfrur, om den religiösa röralsens betydelse och syftemål. I ett telegram från Minochen af den 23 dennes meddelas ett kort utdrag ur kongressens program Protesten emot ofelbarhetsdogmen upprepas; det fordrar en kyrkoreform, som upphäfver alla nu rådande missbruk och ordnar folkets deltagande i de kyrkliga angelägenheterns.; ett närmande mellan och ett sammanemältanda af alla kristna trosbekännelser förklaras vara det mål, hvarefter alla böra sträfva; ändtligen boppas de liberala katolikerna på statens beskydd emot påtveväldet och jesuitväsendet. Enligt ett meddelande från Miachen till National-Ztg är det komitens afsigt att i en särskild deklaration uppmana regeri.garne att öfverallt i Europa förbjuda jesuitorden. Den katolska kongressen ämnar tillika hemställa till den nordtyska protestantkongressen, om icke den i denna punkt vill göra gemensam sak. Ett af Englands mest betydande politiska säjlskap, den liberala föreningen i Birmingham, har till alia liksinnade sällskap i landet utfärdat en cirkulärskrifvelse, hvaruti de uppmanas att skicka ombud till ett möte, som är bestämdt att hållas den 28 November. Föremålet för öfverläggningen blir ingenting mindre än frågan om afskaffandet af den ärftliga representationen i lagstiftningen. Inbjadningen åberopar den förektiga behandling, som propositionen om slaten omröstning rönte i öfverhuset. Derigenom har visat sig, att privilegierna och intressena hos en viss klass kunna hindra nationens politiska franiåtskridande ech utöfva ett menligt inflytande på dess välfärd. Det borde emellertid lagligt bestämmas hvilket af de båda husen det tillkommer att i dylika fall fälla utslaget, och det torde icke vara något tvifvel underkastadt, att en dylik mycdighet bör tilterkännas do af folket velde representanterne. Tiden vore derföre nu inne att upphäfva grandsatsen om ärftligt berättigande att deltsgs i lagstiftniogen , så mycket mer som: denna grundsats hvarken innebär någon borgen för vishet hos den enskilde eller patriotism hos korporationen. Som man ser, inlåter sig icke skrifvelsen närmare på frågan om den första kammsrens gestaltande efter ärftlighetens afskaffande; men att man icke bar för afsigt, att den skall helt och hållet upphäfvas, kan man sluta derat, att underhusst äfven för de framtida förhållandena betecknas som den andra kammaren. :