Aftonbladet – 28 september 1871, sida 2

STOUKHOLM den 238 Sept EKONOMISKT. Den med temlig säkerhet förutsagda stilleten i den utländska spanmålsmarknaden nträdde vid slutet af sistförfutna Juöi måad. Men den hads döck icke till följd att panmålsetpörten från Sverige under Juli ch Åug. månader så betydligt nedgick, som nången torde föreställt sig: den har tvärtom ppgått till högre kelopp än man skäligen kunde vänta, och iman kan ej heller påstå att våra landtinän haft anledning till klasan öfver något för dem särdeles kännbart prisfall. Om något sådant inträffat, har det irabbat exportörerna, ehuru vi hört sakkunniga personer påstå, att detta prisfall ingajunda varit så stort, att det medfört någon egentlig förlust, utan blott en redektion i den påräknade handelsvinsteti. Lagrdtmänven visade sig icke heller när den antydda stillheten inträdde, särdeles angelägna att afyttra sina återståenda spanmålslager; väderleken ingaf dem åtskilliga farhågor för den växande grödans gyansamma utveckling — da ha i allmänhet en ; viss benägenhet till oro för den blifvande skördenas resuitat — och den betydliga inkomst som förlidet års gröda redan beredt dem, jemte dea goda penningtillgång som förefiones, gjorde den för dem möjligt att hellre hålla på, än till betydligt nedsatt pris afyttra sina reserviager. nder Juli och Avg. innevarande år utgjorde Införsela Utförseln af hvete..... 32,400 k.-f. 47,100 k.-f. fåg.... .... 161.000 95.900 korn...... — 5,600 320,000 hafre...... — 1,537,1009 hvetemjöl 27,900 c:e 10,500 cr. rågmjöl... 129,300 6,500. Ehura råginförseln under dessa två månader är större än förhållandet var under nästföregåeade trenna månäderna, men utförsela af samma sädesslag betydligt mindre, bör deraf icke den slutsats dragas, att landtmännen sålt sig för nära.. Den ifrågavarande införseln bestod hufvudsskligen af riad utsädesråg, hvarmed landtmännen i allmänhet förser sig, och hvilken i år troligen mera anlitades, enär årets rågg:öda var temligen tunn och mognade senare än vanligt. För öfrigt uppgår hela råginförseln innevarande år icke ens till tredjedelen mot den samtida rågioförseln under förlidet år. Om man nu antager att landtmännen fått underkasta sig någon reduktion i priset på den spanmål, som do afyttrade under Juli och Augusti månader, ett förhållande som väl egentligen egde ram i afseende på hafren — så och med iakttagande häraf för alla sädesslagen uppgår dock dst penningkapital, vm tilifallit landtmännen för härofran uvpgilna utförselqvantitster, till ......... 3,655 000 rdr Då dertill lägges landtmännens inkomst för vader de nin fö regående månaderna (Okt.— Juli månader) exporterad SPaNMåÅlessssssosrrereenn rer ersr BÖ,2S,000 0 så ha landtmävnen af 1870 års skörd redan bekommit... 38,938,000 Den export som under Juli och Angosti månader sistförlidet är egt rum, hade beredt landtmännen en inkomst ai 4662,000 rår, således nägot öfver en million rdr mera än samtidigt ions7arande år; hvaremot totalsxporten af 1869 års skörd till elutet af Augusti månad förlidet år inbringade dem 35,405,000 rår. och har således exporten af 1870 år: skörd till oultimo Augusti beredt dem en ökad in komst af 3,533,000 rår. Exporten af åtskilliga endra produkter af landtbruket ha vi icke under insevarande år upptagit i dessa ekonomiska öfversigter; men isynnerhet fyra af dessa artiklar torde böra uppmärksammas, enär de gemensarat kunns betraktas som icke ovigtiga mätare för den med landtbraket nära gemanskap egande busdjursskötselns framsteg, och exporten af dessa artiklar i alla fall utgör en ej obetydlig tillökning i landtmännens inxomst af landtbruket. De ifrågavarande fyra artiklarne äro smör, nötkreatur, får och svin. Från årets börjar till ultimo Augusti har exporterats: 43,891 c:r smör (mot 20,089 c:r förl. år vid s. t.), 10,490 st. nötkreatur (mot 9,485 st. dito dito), 7.092 st, får ...... (mot 4,594st. dito dito), 9,092 st. svin...... (mot 13,092 st. dito dito). Det är visserligen svårt att beräkna det pris som säljaren i första hand kunnat betinga sig för dessa exportartiklar; men påtagligt är, att, emedan fraktoch öfriga omkostnader äro ganska dryga, det icke kan löna sig att exportera annat smör och andra kreatur än som äro af utmärkt beskaffenhet, äfven derföre att för dessa artiklar annars icke kan päräknas en förmånlig aftsättoiog i utlandet. Antager man således smörpriset till 80 rdr pr centner, nötkreaturen till 250 rdr, fåren till 16 rdr och svinen till 65 rdr ka stycke ), så har cxporten för de ofvananförda artiklarne med fallkomlig säkerhet beredt landtmännen i år en sammavräknad inkomst af 6,677,200 rdr. Denna summa ntgör dock sannolikt icke ens hälften af den inkomst somlandtmännen erhålla af sin ladugårdsskötsel, ty utan tvitvel kunna de ladogårdsprodukter, som till städerna afyttras till dervarande bafolknings förbrukniog, i värde uppskattas till vida högre belopp än det ofvan anförda. Att emellertid exporten af ladugårdspro) Af personer i Göteborg, som egnat sig åt export af gödkreatur till England, ha vi inhemtat, att kreatur af den beskaffenhet att de icke betinga ofvan uppgifne pris endast undantagsvis lämpa sig för ifrågavarande export. De flesta follgödda nötkreatoren som öfver Göteborg exporteras betalas här med högre pris. Den icke göddanötboskapen, som från de skånska hamnarne afgå till Danmark, betinga naturligtvis lägre pris