MADAME ARMAND?). Berättelse af mrs Jenkins, Öfversättning från engelskan af Mathilda Langlet. Ketty var glad åt hoppet om ett litet uppskof. Följ med och ät frukost med oss, sade hon, och tala med honom om Murgthal. I er närvaro säger han ingenting obebagligt. Fru dAigoillon skrattade och sade: Ack, ni lilla foga stackare! pi har ännu mycket att lära. Jag skall komma så snart jag bytt om klädning. Jag skall vänta på er här, sade Ketty. Fra TAiguillon lade båda händerna på grefvipnans axlar, såg på henne och sade: Chere petite! hvilket förfärligt brott har ni begått, som är så rädd för er man? Jag vill inte säga, att jag handlat rätt; men jag skall aldrig erkänna för bonom-att jag hade oräti I samma ögonblick de Jengay fick se fru dT Aiguillon förstod han Kettys taktik. Det skulle bafva smärtat honom att hon, till. och med till en gammal vän, anförtrott hvad som tilldragit sig vid Alte Schloss, men att hon skulle berätta det fru QAiguillon, som hon visste att han ej kunde tåla — att hon skulle talå om en sådan sak med en främmande person, det var Bom bitter galla för honom. Natten hade med sina tysta vingslag tillfört honom mildare känslor, och tan hade gjort, som alla ädla, storsinnade -mepniskor göra; ban hade sökt urskulda brottslingen och undrat om han icke sjelf var lika mycERA B. M 197-201, 203—214, 216—220 och