Aftonbladet – 26 september 1871, sida 2

Underrättelserna om de underhandlingar, som föras i Versailles mellan Thiers och grefve Arnim om den mellan Tyskland och Frankrike afslutade och af npationalförsamliogen ändrade tullkonventionen, låta mycket motsägande. I konventionen var ursprungligen blott tål om införseln i Elsaes och Dotbringen af de för dessa landsdelars indusiri nödvändiga artiklar. Men höri företog, såsom bekant, nationalförsamlingen den ändring, att alla franska fabrikater skulle kunna införas i de nämnda afträdda provinserna, dock icke i atörre mängd, än förbrokningen der krätde. Medan nu de parisiska tidningerne försäkra, att inga allvarsamma svårigheter hafva för sakens ordoande uppstått och att oenigheten mellan underhandlarne rör sig om rent underordnade frågor, skrifves det från Paris till Iadeöp. Belge, att grefve Arnim nekat att gå in på det af nationaltörsamlingen antagna tilläggat och håller fast vid den ursprungliga ordaiydelsen al konventionen. Korrespondenten försäkrar, att man icke kan vänta någon eftergift med hänsyn tiil denna punkt och att Thiers måsto, såvida icke underbandlingarno skola bli afbratna, underteckoa konventionen utan det af kammaren antagna tillägget. Korrespondenten anser, att presidenten skall åtags sig det personliga ansvaret härför, för att ernå utrymmandet af de sex depertementerna, hvilka eljest icke skulle utrymmas förrän den fjerde halfva millisrden är betald. Denna senaste uppfattning af sakernas ställning öfverensstämmer alldeles med hvad som meddelas af preussiska blad; hvilka anses vara grefve Bismarcks organer. Man bör ej glövima, att Preussen har stort intresse i att konventionen kommer till stånd; sker icke detta, blifva nemligen från den 1 Oktober Elsass och Lothringen utesintna från den franska marknaden, liksom de redan äro det tillsvidare från tyska tullföreningens område, Forterna omkring Paris blefvo den 20 dennes tidigt på morgonen öfverlemnade till de franska myadigheterna och besatta af franska trapper, och man väntade att tillimåndags alla fyra departementerna omkring hufvadstaden skulle vara fullständigt utrymda al tyskarna. Redan den 16 var departementet Seine-Oise utrymdt, och invånarna uttryckte sin glädje deröfver på ett så öppet och till en del på ett så stormande sätt, att staden Corbeil, som icke förmådds vänta, tills de sista tyskarno hade dragit bort, blef af den preussiske öfversten ådömd att i böter derför erlägga 6000 francs. Det tal, med hvilket franske utrikesministern Römusat besvarade den för Frankrike utbragta skålen vid banketten i Turin till rande af Mont-Cenis-tunnelns invigning, meddelas nu af Journal des .Debats och är af följande innehåll: Mine herrar! Jag beklagar lifligt att i ett Sgonblick sädant som detta icke kunna tala det harmoniska språk, hvilket ni nyss hört. Jag skulle ha velat upprepa det ord, som Dante kallar ert språks karakteristiska ord, och ännu en gång säga: o5i, sin (nja, jan) ill alla de känslor, som den hodervärde pre