Aftonbladet – 23 september 1871, sida 2

jod stor majoritet antagit följande strof: jgru lessa stadganden gälla reciprokt vid infö-llag andet i Elsass-Lothringen af artiklar, som kor ro nödvändiga för lokalindustrien. Både irik rankfurt och Versailles hade emellertid delDe ska befullmäktigade alltid afböjt fullstän-ka ig reciprocitet just med hänsyn till dessa(lsor atigres ä appröts, Å. V. 8. åtskilliga för fa-sär rikation nödvändiga artiklar, såsom kemiska rodukter o. 8 v., utan uppställt åtskilliga kor och inskränkningar vid icförsel af såana. Således befinner sig saken på denna ki unkt: Republikens president är bunden gei om församlingens omröstning och församNe ngen har skilts åt utan att kanna modiera sitt votum; å andra sidan hafva de yska fallmäktige bestämda instruktioner att lideles icke medgifva en dylik fördel för en franska industrien. Det återstår nu att e, skrifver en Berlintidning, hur underhandd arne skola reda sig ur detta dilemma, dock ? ones en utväg: hr Thiers har förbehållit sig at ull frihet att handla beträffande redaktiojen af texten. or( lov Bj ge 20 Många medlemmar af nationalförsamlingen li 1ar redan lernat Versailles, skrifves derifrän et len 18 Sept., och andra göra sig i ordning !be uttfafresa, så att Versailles snart biir lika jde som före kriget. Den kommission, som A skall öfvervaka regeringens bandlingar, hade går sitt första sammanträde, dock hade blott 10 af de 25 medlemmarne infunnit sig. Da skola ha session hvarje torsdag. Äfven benådningskommissionen för kommunistprocessen är tillsammans under ferietiden, likaledes arbetar den kommission, hvilken tillset vidare eger att deltaga i fördelningen af reå seringsärendena mellan Versailles och Paris. Denna kommissions arbeten äro mycket in-jst vecklade och den har oräkneliga svårigheter o att öfrervinna. uj Paristidningar berätta, att Thiers dagarne K efter den 18 Sopt. skulle flytta in i slottet I vi Fontainsbleav, der han lär komma att till-h bringa större delen af den tid, hvarunder na-jt. tionalförsamlingen är hemförlofvad. I sådan händelse skulle krigs-, utrikesoch finansministrarne, antagligen också inrikesministern, inqvartera sig i slottet. De öfriga ministrarnes skulle deremot vistas i Paris försatt afsluta!k åtskilliga brådskande ärenden inom deras de-14 partementer. Thiers lär först efter sin vistelse på Fontainebleau komma att besöka de platser, som äro ämnade till militärläger. , ur m f Stämningen kand tyskarne i Österrike ! börjar bli allt mera upphetsad. Angående ; det förliden söndag i Wien bållna geammean; trädet mellan tyska deputerade yttrar Neve : freie Presse för samma dag följande: Den i ! dag kållna konferensen mellan författnings; trogna deputerade var mycket talrikt besökt. Fuallständig enighet och bestämdhet rådde l: med afseende på de åtgärder, som skulle i; tillgripas för att afvärja regeringens våldsåtgärder. Msn beslöt, att ötvorläggningarne och de fattade besluten skulle hemlighållas. Orsaken härtill får väl söas deri, att talarne varit alltför häftige i sina yttranden och förslagen alltför vidtgående, så ett de icke tålde vid att ofentliggörar. De tyskal partiledarna hafva många gänger i förblommerade uttryck hotande häntydt på, att förhållandena kunde tvinga dom att arbeta på en förening med Tyskland, äfven om den österrikiska monarkien härigenom skulle splittras; denna tanko hear troligen blifvit framstäld på konferensen i Wien. Tanken på det tyske. Österrikes afsöndrande är icke ny; f.d. ministern Giskra förordade redan år 1848 denna plan. För öfrigt synes den nuvarande politiska ställniogen hafva beröflvat det tyska partiet i Wien allt lugnt om -: döme. I derag tidningar och telegram framI ställes saken, som stode Österrike omedelbart linför utbrottet af ett blodigt inbördeskrig. I ett telegram från Wien förmäles, att regeringen har förstärkt garnisonerna i Lina, Lai: bach och Brinn, och att en mängd slovakiska, kroatiska, polska och czechiska trupper kallats till Wien för att kufva ea möjligen utbrytande tysk uppresning. Den stora nöd, hvari de tyska deputerade i Prag enligt sin egen utsago befinna sig, har dock icke hindrat dem att fira sitt utträdande ur landtdagen med en stor festmåltidn, hvarvid de upplifvade hvarandras mod cch stridslust med patriotiska skålar. Dagens h I hjeltar voro de bäda förra ministrardo Herbst jjoch Hasner (förut professorer i jaridik vid universitet uti Prag), hvilka hafva utarbetat I den i mötet den 16 dennes upplösta protesten, och hvilka vid festmåltiden firades som -Ide tyska böhmaraes Bismarck och Moltke, iiden dubbelstjerna, som skall föra det tyska -lÖsterrike till segers. Iittills hafva de båda h I statsmännen dock icko uträttat annat än att fliöra det tyska förfottningspartiet från det t lena nederlaget till det andra. Hasner beteckäl nade i sitt tal ministören Hohenwarts politik 5 leom en absurditet. Konung Amadeo af Spanien har på sin rundIresa genom provinserna blifvit öfverallt ento8 Isiastiskt mottagen af befolkningen, såsom vi n lredan omtalat. Hvad som isynnerhet framI kallat folkets välvilja mot konungen är, utom l, I hans ridderliga hållning, hans frikostighet mot II milda stiftelser och det bruk han i allmänhet gör af sin civillista och sin förmögenhet. Månadtligen utgifver han omkring 90,000 pesetas I (francs) till välgörande ändamål, men under ti resan blef detta balopp öfverskridet; dessilatom bestrider han af egna medel alla utgifIter för resan och slutligen låter han iståndt I sätta slotten Aranjuez och Escorial och bygga len ny flygel till Madrids slott i ötverensstämI melse med den ursprungliga byggnadsplanen. Hans husliga lif är mycket enkelt, ja rent af D i tarfligt, isynnerbet om man jomför det med e I drottning Isabellas, och han utmärker sig lisynnerhet genom att stiga tidigt upp och nl aldrig dricka vin, hvarjemte han flitigt läser iltidningar af alla färger, för att lära känna stämningen och tillståndet i landet. Samma I sparsamhet, som konungen inför vid hofvet, a lsöker regeringen att införa i statsstyrelsen; ?. I genom inskränkningar och förändringar i försf valtningens grenar har utgiftsbudgeten kunnat t Inedsättas till 600 mill. pesetas; men denna -lifver bär redan sin frukt, i det ett utbjudet lån om 600 mill. realer tecknades med 8 gån;iger denna summa och statepapperen stiga. I Man talar om att regeriogen ämnar använda a len del af armön till att bygga vägar, gräfva I kanaler, plantera träd och dylika nyttiga arD I beten. och tillika berättas, att ett aktiebolag ; ; 4