Aftonbladet – 22 september 1871, sida 3

TEATER. Dramatiska teatern. Drottning Filippa, skådespel i 5 akter af Gabr. Lagus. Mindre teatern: Björnstjerne Björnsonas De Nygifte,, gilven af danska skådespelarsällskapet. Det större skådespel, som utgör första nyheten å dramatiska teatern ionevarands speltermin, har redan flera gånger gätt öfver sospen och framkallat, om icka intresse i högre mening, cå åtminstone rätt mycket doltagande. Den rensa, flärdiria diktionen i förening med åtskilliga patetiskt tilltalande situationer förklarar ock det erkännande förlattaren rönt. Emellertid lider hans arbete otvifvelaktigt at flora betänkliga brister, bland hvilka vi i fräresta rommet nödgas påpeka den frånvaro af dramatisk utveckliog och i allmänhet af folit konseqvent sammanhang, hvilken på ett högst märkbart sätt gör sig gällande och lemvar åskådaren kall för do karakteror, med hvilka han här får göra bekantskap. Mot sjelfva valet at ämne kan man erinra, att brutaliteten mot en svag qviona, dramatiskt behandlad, i lyckligaste fsll endast kan väcka rörelse; men att så här är förhållandet torde ligga mera i åskådarens historiska medvetande om drottning Filippas beklagansvärda öde, än i någon författarens förmåga att skänka kött och blod, monskliga känslor och lidelser åt de namn han hemtat ur härden. Man vet förut, att Filippa är en ädel qvinna; i sjelfva dramat har man ej mycket tillfälle att märka detta. Hon gör sia entrå i kunglig krona och mantel, hon vexlar ni gra stolta ord med konungens gunstling, Henrik Königsmark, den hon visar på porten, hvarefter konungen nästan omedelbart åtorvänder från sin pilgrimsförd ooh fråntager henne makten. Det är visserligen sant, att man får s9 hennes godhet mot barnen till en konungens aflidne fiende, men dsatta kostar henne egentligsn ingenting, och för öfrigt är hennes beteende mot det ena sf dessa barn, sedermera konungens älskarinna Oscilis, temligen besynnerligt. Hon ser henne i bönpfellande ställning ioför konungen, strax efter dennes hemkomst, och anar dervid gensst den gryende början till ett brotteligt förhållande, påminner konungen om sia egenskap af hans maka 0, 8 v. Do pröfoingar hon sedermera får undergå äro visserligen hårda: konungen vill tvivga bonne att underskrifva ett öppet brof, hvari hon skulle tillkännagifva ånger öfver sin egen milda regering, och då hon vägrar, hotar henne föngelset. Den derpå följande pröfoingen, då sändebud från allmogen komma raed anbud om konungakronan, gör ett terligen matt intryck, trots stormklocken och stridsgnyet utanför slottet, och de båda modige der männens y:terligt fogliga ord: Som vår dr ning villb, hvarefter da beskediigt äro ej egnada ett ingifva föreställning om att något verkligt allvareamt skull? vara å bane. jIcko heller Königemarks råa uppträdande, hvilket drifver heane att ändra sitt beslut och flyende Iasta sig i allmog:ns armar, äl i stånd att framkalla någon verkligt dramatiskt skakande bild af drottningens själsstrid, och då han efter enviget med riddar Tybalc griper bösean och från slottefönstret skjuta efter den flyktande Filippa, gör detta Enapf