Aftonbladet – 22 september 1871, sida 2

STOCKHOLM den 22 Sopt. Jernvägen mellan Falua och Vestkusten. Alltsedan fråga första gången väcktes om letta företag, hafva vi egnat detsamma vår ifligaste uppmärksamhet och i flere föregåonde artiklar sökt utveckla fördelarne af dess oringande till stånd. I denna storverkens tid, hvaruti vi lefva, 1å Suez-kanalen och Pacifio-banan knappast bunnit öppnas, förr än det tredje jätteverket, tunneln genom Alperna, fulibordats, och ett nät af telegraftrådar genom haf och land samtidigt spunnits omkring jorden —i denna tid, då hvarje civiliseradt land, som ej vill stå stilla, hvilket är detsamma som att ohjelpligt komma efter i industriel och andlig utveckling, måste hålla jemra steg med andra i kommunikationsväsendets utveckling, i en sådan tid hafva vi visserligen aldrig tviflat, att icke den jernväg, hvarom vi tala, skulle komma till utförande, då den icke allenast för landet borde biifva af det allra största gagn, utan, sävidt det på förhand kan beräknas, ätven inbringande för dem, som uti företaget placerade sina kapitaler, och då det för åstadkommande af ett industriolt företag oumera icke så mycket gäller storleken af det penningbelopp, som derför erforåras, utan mera räntabiliteten. En betydlig del af detta företag, huru stort det än efter våra förhållanden kan synas, om ej det hela, tycks äfven nu vara på väg att realiseras, sedan koncession hos regeringen blifvit begärd, och bakom de sökande stå företagsamma och ansedda män, kapitalister, bruksoch industriidkare, hvilka alla äro lifligt intresserade för företagets utförande. Efter hvad vi inhemtat, lärer meningen vara att bilda ett bolag för jernvägsanläggningens atförande, pti hvilket i första rummet våra landsmän skola inbjudas att deltaga, då man hoppas, att under närvarande goda penningestäslning och med den kredit, detta företag med rätta erhållit, en ej obetydlig del afdet för bolagets bildande erforderliga aktiebelopp skulle komma att tecknas här ilandet, hvarefter det öfriga aktiebeloppet skulle placeras i utlandet. På detta sätt skulle ett internationelt bolag bildas, som hade sitt säte i Sverige, egde svensk direktion och vore underkastadt svenska lagar och författningar, och vi kunna ickt tänka oss annat än att on sådan associatior skulle blifva ömsesidigt fördelaktig. Vårt land eger stora naturliga skatter sina dyrbara mineralier, sina vattenfall oc! de ofantliga bränsletillgångar, som de vid sträckta torfmossarne och affallen ur sko I garne erbjuda — men dst behöfves framför all kapital för att hastigt kunna tillgodogöra dess: naturrikedomar, hvilka pu till största dele l ligga räntelösa. Uti hvarje industrielt företag ingå trenn faktorer, råmateriel, arbste och förlagskapi tal. På den första af dessa faktorer finna I här rika tillgångar, och i våra vattenfall oc! i vår kraftiga, intelligenta och oförderfvad l arbetarebefolkning oga vi den andra bättr Hl och billigare än något annat land i verlden ,I På tillräckliga kapitaler för större företag ä deremot brist, och det är denna brist, son vi anse det vara en fördel att få fylld frå ) utlandet, om sådant ken ske i verkligt so lida och redbara företag, bildade af aktad och ansedda män, eom här ifrågavarande ) hvarigenom vår kredit och vårt anseende pj utlandet ej kunna annat än vinna, Vi egna derför våra uppriktigaste välönsk ) ningar åt detta företag, hvilket i förenin )l med Bessemerprocessen vi förutse komme att lyfta vår jernindastri till en nu ej ana höjd och i alla hänseenden blifva välsignelse bringande för fosterlandet.