Aftonbladet – 20 september 1871, sida 2

t j STOCKHOLM den 20 Sept. Ett af de slagord, som man tror sig med ördel kunna begagna, på den sida, der man i så kallade militöriska skäl opponorar sig P: ot da indeita truppernas bibehållanda som am för foikbeväpningen och till följd deraf ejeliva verket motarbetar hvarje förslag, ta skulle kunna ha någon utsigt för sig att inna framgång, är den flitigt använda beämningsn backstugor för de indelta soldaernas bostäder. ti Detta spenarn är uti denna sin parlamensriska användning af skånskt ursprung. I skåne ha de indeita soldaterna i sllmänhet nga torp ech sådant kan der gå för sig till öljd af de rikliga arbetstillfällen, som dere jonas, samt andra esendomiliga förhållanden. Våigra skånska godsogare, com kanske icke a närmare kännedom om förhåliandensa i ndra provinser, ha derföre börjat under devatterna i försvarsfrågan yttra sig med mycsen ovilja och mycket förakt om soldatorpen, och den af dem utbildade jarsonen derom, att de, hvilke hålla på ndelningsverket, tillmäta backstugan en märkvärdigt undergörande kraft, har ssdernera adopterats at åtskilliga andra, som öfverlenna sig åt den illusionsn, att det skulle ö att i vårt laod genomföra en visation, närmande sig det preus; och den bar sedermera äfven . lighet omfatiats af dem, som slädja sig ötver alla utfall mot indelningsverket, antingen derföro att de hoppas på indelningsverkets efterskönksando eller derföre Att da vänta, att man genom förhatliggörande vt hvarje förslag, som har någon rimlig utgt för sig, kan slippa ifrån den utsträckta ruepligten och få stauna ia statu quo. Ean författare i veckoskriften Samtiden r också med förnöjalss omfattat deu nyssmada hånfalla benämningen på dena indelta soldatsas hem och har tillika uttalat den tacken, att det numera ailsicke kan vara tal om soldattorpjorden, sedan K. M:t sjelf föreslagit dess indragning. -— en uppfattning, som äfven syntes göra sig gällande hos grefve OC. G. Mörner, då ban i tförgår uti Förstals kammaren höll ett föredrag om backstu! gorna, Härvid är dock att märka, att reji geriogen i sitt förslag till förordning om än-! drade bastämmalsar i fråga om roteoch )! 4 4 4 j j med stor rosthålleagan viaserligen bestämt ett minimam af jord (femtio qvadratstänger), som i de orter, der rotehåliaren nu är förbunden att förse soldsten med bostad, skalll: höra tillsammans med denna, mot afdrag al 20 rår i den normerade årsaflöningen, men ! tillika stadgat, att dei återståenda beloppet af denna aflönjag kan utgöras bland annatj. genom att lemna soldaten jord af motevarande afkastoing. Då de indelta soldaterna nästan otan undantag äro jordbruksarbetare och då man känner den svenska allmogesmannens ifriga önskan och åtrå att ha ett stycke jord för egen räkning, är det föga tvifvel ucderkastadt, att i de ailraflasta fall goldaten framför kontant adlöning skall förodraga att erbålla till torpet så mycket jord, som han ned egoa krafter kan bruka, och att rotshällaren ockeå gerna skall afstå sådana jordstycken, så mycket mera som de ofta äro så beläganr, att ban själf med föga beqvämlighet och gagn skulle kunna brake dem, Ragoringan har — såvidt vi kaona fioana — härvidlag endast, då syitemålet ju är att lindra och lätta så mycket som möjligt är, velst lemna den största möjliga frihot för aftsl och anordningar i detia fall. De fördalar, som härflyta af de indelta soldaternas bofasthet och egenskap af jordbrukare skuile sålunda komma avi fortfara. Genom den sparpenniog, som staten bestode dem, samt genom utsigten att efter slutad tjeastetid ha kompetens till erbällande af vissa mindre, civila befattningar, skulle sannolikheterna ännu mera ökas att till indelta soldater erhålla dugligt och redbart folk, lämpligt att tjenstgöra såsom korporaler, vice. korporaier och flygelmän. Man har från det håll, der man öfverlemnar sig åt illusioner i fråga om införande af en militärorganieation efter preussiskt mönster, hört mycket talas om det indelta manskapets ringa lämplighet såsom befäls. kader åt de värnepligtige; men da, som utlåtit sig i sådan rikvuiog, ha der vid förbisett, att det icke kommer i fråga att detta manskap skulla höra. till underbatälskategorien. Korporaler och vice-korporaler räknas hos oss mad till manskapet; det är af vigt att do, som bekläda denna grad, ha ssmma lefoadsvanor som det ofantligt öf. vorvägande flertalet af ä2 värneplig daterna, stå med dem i närmare beröring och. kauna helt och hället sätta sig in i deras ställning och uppfattning. Till ati utgöra en sådan otam eller kader, hvilketdera wan nu vill kalia det, egnar sig det indelta mavskapot särdeles väl genom sin militäriska dugiighet, hvilken i enlighet med regeringens förslag skulle ytterligare kunsa i hög grad ut: vecklas samt genom sing moraliska egenskaper. Kraftfullbet, härdighet och pålitlighet äro militäriska egenskaper, som man nu på vissa håll synes akta ringa, men som man vid allvarligt eftersinnande torde fiona vara de vigtigasto a? alla, spocielt hos dem, som skola tjena till föresga för allmogens värnepligtiga söner. För samhället är det icke af ringa vigt att dessa stamsoldater utmärka sig för och ge exampel af förnöjsamhet, arbetsamhat och sedlighet. 3Hvad imvand krigstukt samt speciolla militäriska färdigheter angår, så förfar man alldeles oriktigt, om men bedömer dessa hos den indelta soldaten efter den tid, undar hvilken han är eller efter regeringens förslag skulle bli inkellad till möten eller andra öfningar och om man efter dennas måttstock appstälier en jomförelse med värfvadt manska eller med värnepligtige, som undor flere är äro inkallade i garnisontjenat. Den indelte soldaten är visserligen största är slsatt mod jordbraksarbete aldrig varit gift, och hertigen var enkling, men hade en enda dotter, hvars förträffliga egenskaper som maka ock moder han slårig tröttnade att beskrifva. D2 msn härda honom tala om sina barn