Aftonbladet – 19 september 1871, sida 3

UM ella 10-ISSFCa. Jernet gar I tjerst ho3 träformerna, utsn att få göra gällande sina inneboende väsentliga egenskaper. Att lära sig sköta vapen, fordrar hvarken några ovanliga kroppskrafter eller någon synnerlig fallenhet; men det fordras en viss öfning för att vinna säkerhet synpnerligast i vspnens samfälda bruk. Deons öfning går dock mera ut på, ett till en vana innöta marscher och rörelser, än på en högre utveckling af muskelkrafter. Om man undersöker en under vanlig rekrytbildning förvärfvad stegring af muskelkraften, så skall man finna, att dep icke är större än som motsvarar ålderstillväxten. Det hör t. ex. till ovanligheten, att en karl kan hänga sig på en krokig arm — af 1000 rekryter är det högst en, som förmår göra det. Nu borde vepenföring synnerligast utveckla armstyrkan, och likväl är med mnutidens öfningssätt det antal, som efter simted krigsbildning består detta kraftprof, knappsst störie. Det är också naturligt, ty vapentöring fordrar, som ssgdt, ingen synnerlig kroppsstyrks, och de vanlige vapenöfningarne afso icke styrkans utveckling, endast färdighet i vapenföring. Men huru oppöfvas ranskelkraften? Jo, derigerom att man dagligen ansträrger den så mycket som möjigt, ända till fuliständig v ing; först då kan den så gwånivgom stegras. Ett dagligt upprepande at endast en ringa kraftyttring medför ingen kraftstegrirg. Våra damer promenera dagiigea ett htet stycke, men om de någon gång skulle gå nägot längre än vanligt, blifva de genast trötta. Hvarje ryttare, hvarje spo:isman vet, stt blott genom att systematiskt öka apsfrö erne växa krafterna. Se den itä med eqvilibristen tränerar sig plöparen sin häst; det är uti arsträngsingarnes svettbad, gom kroppen när sin fysiska utveckling. Vill msn således utveckla den värnepligtiges kroppskrafter, bör man bi a honom belt andra öfningar än blott i nförinog; 1 mäste ired ett or på ett eannst utbildningssystew, det kta i stället för det direkta. Men torde nägon invända: det drar ör mycken tid, — nej, det sparar tid. Se hör en bild, till bestyrkande ar detta påstående: en pianospelzre vili nödvändigt lära sig att ätergifva några större, svårare kompositioner, raen det fsler honom icke in att direkte sätta sig ped och inöfva just dessa kompositioner, utan han börjar ati öfva sig med skalor, löpnipgsr och etyder, ty han vet, att på denna indirekta väg kommer han förr till målet. Hvad som sålunda gäller om förvärfvardst af kroppslig färdighet, gäller äfven om uppodlandet af själens förmögenheter. En medicine studiosus börjar studera konstruktionen af geometriska fgurer, samt analysera växtrikets varierande former, icke derföre att matematik och botanik hafva någon direkt tillämpning på läkareveteoskeperna, men derföre att han behöfver skärpa gin iakttagelseförmåga och odjla sitt omdöme, innan han vågar fördjupa sig i stadiet af menniskoktoppena komplicerade organism. Gymnastiska ölniogar äro för kroppen, hvsd logiken är för tanken, de stärka musklernas, up:mjoka lederna och ingjuta i det hela en Barmoniek spänstighet; — de böra äter blifva den basis, på hvilken den värnepligtiges militärieka kroppsatbildnicg bör grundas, likasom de voro det under den klassiska forntiden, då krigarens öfningar ej afsågo en ensidig skicklighet i vapenföring, utan en allsidig, harmonisk utveckling af hela organismen. Törbända skall någon umnvända, att redan i de flesta länders armeer sedan läng tid tillbaka gymnastiska öfningar varit införda. Ja, till namnet, men icke till saken. Och här är juet fråga om sak, här är fråga om de slsgs öfningar, som frampressa svetten, som systematiskt Oppötva och stärka hvarje muskel i kroppen och så småningom stegra alla krafter, gom bo i den menskliga kroppshyddan; sådena öfningar bedrifvas ännu ingenstädes vid rekrytens utbildning. Den 8. k. appareilgymnastiken är härför ganska ändamålslös; den motsvarar icke de militäriska fordingarne. En olägenhet dervid är dessutom, att läraren icke så har eleven i sin hand, under sitt kommando, som vid fristående gymnastik. Den fordrar äfven en dyrbar attira!j och en särskildt derför apterad plats, då den fristående gymnastiken deremot kan utföras hvar som helst. Hvad beträffar utförandet af dessa öfningar, bör dervid följas det vid preussiska vapenöfningarne begagnade s, k. drillsystemet, hvilket, ehuru ofta och med rätta tedladt och fördömdt för fristående öfningar, är af stor nytt:. Det består egontligen uti åstadkommandet at den högsta wuskelspänning, som är möjlig vid exercisöfningar. Man låter truppen röra sig på en inskränkt plats, så att kommardoorden måste följa tätt på hvarandra, man fordrar en elldeles onödig och onaturlig styfhet i hållnipg och rörelser och en aildeales obehöflig hastighet i utförandet. Denna så kallade drillexercis, ett i Preussen qvarstående gsmwmslt bruk, en träform, ett arf från Fredrik Wilhelm I, hvilken tyckte om, att hos sina blårockar se en leddockas stela, mekaniska rörelser, är med sin pedantiska noggrannbet och stereotypa stelhet naturligtvis af ingen betydelse för vapnens rätta bruk, men den har dock sina förtjenster; den uttröttar musklerna och i följd deraf stegrar den äfven krafterna, samt skärper ytterligt strängt aktgifvandet på kommandot, hvilken uppmärksamhet är den första fordran, man bör ställa på aila militärisva öfoingar. Systematiskt bedrifna, fristående öfningar äro visserligen vida bättre än drillexercis., men denna senare är oändligt mycket bättre än en slapp exsreis. Det bästa beviset för sanningsa häraf är, att, osktadt drillexercisen ganska mycket uttröttar äfven den kommenderande officeren, denne dock vanligen så hänföres deraf, att han har svårt att siuts. Åfvenmanekapet tycker mera om att exerceras efter denna metod, än efter ett slappt kommando. Den systematiska uttröttningen och deraf bärflytande stegring af kroppskrafterna har äfven en moralisk förtjenst, i det den föder inre-tiliförsigt och ett oafvisligt bebof af verksarshet. Hvsrjo sportsman skall säkert medgitva, att ingenting är så hänförande som strapatser, att ingenting så eldar modet, som att känna sig faran vuxen. z Sedan den värnepligtigs genom gymvastiken erhållit en barmonisk och allsidig kroppsutveckling, är det mycket läst att bioringa bonom tärdighet i vapenalöring; det kan vara x