Aftonbladet – 16 september 1871, sida 3

——— .— Upsala tidning för ekonomi och politik yttrar bland avnat följande: Intressazt skall det blifva att se, om ej någon af dem, som skola vara svenska folkets represent tanter, finner sig vara pligtig att protestera emot regeringens tilltag att erbjuda den indelta jordens egare såsom gåfva en tredjedel af dået kapitalvärde, som indelningsverket motsvarar. Om en gädan röst höjer sig, så kommer den väl emellertid att ohörd förklinga. Vår s k. representation är nemligen så sammansatt, att den fill allra största delen är att betrakta som rustoch rotehällarnes fullmäktige, och dessa skola ej tveka att emottaga den erbjudna gåfvan — såvida de ej finna den alltför liten, hvilket vi nästan äro benägna att tro. Att de icke tänka på, det de representera, icke allenast rustoch rotehållarne, ntan svenska folket i gemen, derom har man fullkomlig visshet och skall man än ytterligare öfvertygas. Ty efter deras blygsamma begärab att få grundskätterna rustning och rotering efterskänkta kommer nog i sinom tid, lika blygsamt, en fordran på de öfriga grundskatternas aflyftning utan ersättning. Och det skall sannolikt ske dem, såsom de vilja, ty entemot dem äro, såzom vår riksdag nu är hopfogad, andra medborgare vanmäktiga. Den nu förevarande frågan, den nya armforganisationen, är, såsom vi, innan densamma företogs till behandling vid sista riksdagen, sade, en pröfvosten på det nya statsskicket, den nya representationen. Blir frågans utgång sådan, attindelningsverket helt och hållet eller, till en början, endast delvis utan full ersättning upphäfves, då är också stafven bruten öfver vår andra statsmakt. — Vi få nog, gudnås, inom kort tillfälle att med dessa våra betraktelser återkomma, Skulle nu af en eller annan anledning — antingen den, som dock, beklagligen, icke är att hoppas, att den ena af riksdagens kamrar ej vill besåfva rustoch rotehållarne för att de skola gå in på försvarsverkets ordnande, eller den, att rikslagens majoritet fordrar hela indelningsverkets afyftande såsom vilkop för åtagande af den utsträckta värnepligten — skulle nu försvarsfrågan vid innevarande riksdag ej afgöras, så hör dock regeringen e) förtvifla om fäderneslandet, utan söka på bästa sätt begagna de försvarskrafter, som redan förefinnas, och se till hvad som med dem under närvarande representativa förhållanden kan göras. Regeringen bör, med biträde af represenationens flertal — vid för båda kamrarne gemensam omröstning — söka få nödiga anslag till betydligt utsträckta öfningar för de fem beväringsklasser, som redan finnas fr lag stadgade. Rotehållarne skola i sådant fall säkerligen få se lig om efter de lindringar, som regeringen ansett sig berättigad att nu erbjuda. — Wäktaren yttrar bland annat följande : Om hvarje ledamot i riksförsamlingen icke vill tillsluta sina ögon och tillstoppa sina öron för ett oeftergifligt kraf af ett för betryggande af landets framtid oundgängiigt natio4 frän ok a aila, 1 sin stad, frigöra sig från skadliga inflytelser af förut fattade mönivgar ellvr andra ensidiga bevekolsegrun