Aftonbladet – 14 september 1871, sida 2

STOCKHOLM den 14 Sept. Kamr rze skola i morgon företaga val till edamöter i det särskilda utskoit, som skall ;ehandia K. M: Örevarets ordnande samt förändrade bs nelser om roteoch rusthållsinrättningen. Denna valakt är af don allrastörsta vist ch betydelse, såsom i högst vä 3 mån bestämmande med afseende på ärendets o5och behanling vid riksdapen. Iattönen hör derföre kunna hysa? ndaäd fört tt tskoltet oa srondad förhoppning, at a an fåt en helt annan BaMManosxttning än vid sistlidoo riksdag och att hvardera kammarsn i detta utskott, som egentligen är det enda arbetande utskott vid denna rikedag (ty konstitationsntskottet utses nu blott för lösandet sf möjl inträ danda formella stridigheter), skaliinsätta icke endast inflytelserika, betydande och kunniga ledamöter, utan ock sådana, om hvilka man kan veta, att de gå till utekottsarbetet icke nr ed det pegativa syitet att blott och bart afslå eller eönderrifva regeringens förslag, utan med allvarlig vilja att nu komma till ett positivt resultat. Vi taga för afgjordt, att Andra kammarens majoritet icke skall till försvarsutskottet välja eå beskaffade ledamöter, att ett vid sidan såsom mentor stående extra utskott anses nödigt; vi våga till och med tro, att man vid valet skall göra något afseende på möjligheten af att verkligt samarbete med ledamöterna från Första kammaren. Vi önska och hoppas likaså, att Första ksmmarens majoritet icke af por cour skall lomna elitiör fritt spelrum åt den fraktioo, som gör sig illusioner i afseesde vå möjligheten att ävägabringa en så lösning a? frågan, som freunit att uttryck i de fe:ns bokarta reservation. Det bifall, hvarmed Dagens Nyheter nyligen helsst denna reservation och C. J. L—ns densamma förordsnåe uppsats i Svensk Tiiskrift, borde vara ganska upply anda för dom, eom verkligen vilja ett resnltat och icke såsom sådant betrakta ett ministerombyte, efter hvilket det åter gäller att börja från början igen utan några utsigier till framgång. När da, som äro absoluta fionger till all verklig och möj!ig reform af försvarsverket, baröama och framhålla denna reservation, så är dot endast derföre svt dö i dansaruma se att medel att söndra Första ken saroc, åstadkoms. ras fördistring och blanda bort sakon, såsom dot ock skedde vid sanaste riksdag. Skulle da åsigter, gom i dennas reservation uttalas, ha den alira aflägsnoste utsigt till verklig framging, skulla da minsann bekämpa dem på det allra häftigaste. Vi kuona fatta, att regeringens förslag motarbetas af dem, som önska, att allt förbli in statu quo, af dem, som äro fisader till allmänna värsepligten, utan att våra öppet säga ut det, och af de få, som verkligen inbilla sig, att man genom att sätta sig tvären skall lyckas genordrifva ett efterskäntande af indelningsverket. Deremot synes det mnästan oförklarligt, horu någon på fullt allvar kan föreställa sig, att nu eller under den närmaste framtiden an majoritet inom representationen skull kunna vinnas för ett sådant ordnande af försvarsväsendet, att med bibehållande af fu!lständi vakanpsafgitter (för de flesta rotshållare lå mera betavgande än under puvarande f hållanden, då devra atgift till stor del ut af jord, som en gåvg är afsöndrad och hva aikastning man sldrig päräknst) låta oss få en stam, eom bar alla en värfrad a-mes ly tea och olägerheter, utan att ega des mit täriska duglighet, för att från detta system kunno2 öfvergå till dorörsystemet med ettårig garnisonstjenst för ala vä nepligtigal Med bästa vilja i verlden är det nästan omöjligt att fatta, huru någon verkligen kan tro på, att en representation, som med så stor betänksamheat betraktar den lindriga militärskyldighet, som enligt regeringens förslag pålägges de värnepligtige, någsnsin skulle kunna gå in på någonting sådant.