Aftonbladet – 13 september 1871, sida 3

E HN a PP a ww. NA EMP SEP BARE L RR ME MRTEREL SIS, En 6 MANA UREA med hr chefens för landtförsvarsdepartemente underdåniga memorial den 22 nästlidne Augusti kan. blifva afgifven och att denna vårt lands lifs fråga på sådant sätt blifver bragt till ett önskvärd slut. Slutligen beslöts att låta genom protokolls utärag underrätta ortens å mötet frånvarande riks dagsmän om hvad som dervid förekommit. Det tredje af de af hr Kallstenins inom hans komitentskap föranstaltade möten, hvilket hölls i torsdags i Daga härads tingshus var, likasom de af:oss förut omförmälds mötena i Strengnäs och Mariefred, besökt al! omkring 70 personer. . Inobjudaren, som här sjelf förde ordet, framlåde till behandling enahanda tre frågor som vid Ma riefredsmötet, och blef,likasom der, den första, om behofvet af försvarskrafternas förökande med enhälligt ja, och den andra,lhuruvida någon annan utväg för ändamålet funnes än åtagandet af allmän värnepligt, med enhälligt nej besvarad. Den tredje frågan, huruvida regeringens förslag till lindringar i roteoch rusthållsinrättningen innefattar sådana lindringar och eftergifter för den indelta jorden, att äfven dess målsmän kunna och böra ingå på den föreslagna nya värnepligtslagen, besvaretien af tre bland mötesdeltagarne med nej, af alla de öfriga med ja. I Kalmar hölls ett möte den 7 September på inbjudning af stadens riksdagsman, rektor Dahm som utsågs till ordförande. Efter en diskussion, i hvilken deltogo kapten Livijn, rektor Törnebladh, landskamrer Södermark, lagman Palme och lektor Svahn, antog mötet en af br Törnebladh formulerad I resolntio , så lydande: mötet önskar en snar och för fosterlandets försvar lycklig lösning af försvarsfrågan i hufvudsaklig öfverensstämmelse med K. M:ts nu upprättade förslag, äfvensom mötet är förvissadt derom, ordföranden propositioner: att stadens riksdagsman skall hafva all möda ospard, för att ifrågavarande fråga skall vid nu instasdande urtima riksdag lösas till fosterlandets välfärd. Från Skellefteå -skrifves: Det andra af de möten till hvilka ortens riksdagman inbjudit sina kommittenter för att närmare höra deras tankar i försvarsfrågan hölls den 2 dennes i Skeilefteå sockenstuga. På samma sätt, sow vid föregående mötet i Kåge, öppnade inbjudaren hr Hjelm sammanträdet, der han sjelf utsågs till ordförande. Fyra särskilda frågor uppstäldes af mötet till besvarande, hvarutaf två blefvo besvalede på sådant sätt att mötet ansåg att allmän värnepligt bör införas med bibebållande af indelningsverket, men med lindring af detsamma. I diskussionen deltogo hrr häradshöfding Ekevall, rektor Ocklind, förvaltar Sidn och mjölnar Westermark. Sammanträdet afslöts med tillkännagifvande af ordföranden, att han skulle fästa allt det afseende på de uttalade åsigterna, som med bibehållande af hans öfvertygelse om det sanna och rätta kunde vara förenligt; Om ott i tisdags hållet folkmöte i Ervalla berättar Nerikes Allehanda att det icke var särdeles talrikt besökt; dock hade infunnit sig deltagare, utom från Ervalla, äfven från Fellingsbro, Linde, Axberg, Örebro och Nora. Sedan diskossionen förklarats slutad, framställde Anser mötet roteoch rusthållare kunna ftaga sig utsträckt värnepligtsskyldighet med bibehållande af indelningsverket? hvilken fråga besvarades med enhälligt nej. Anser mötet, att det af de 106 ledamöterna i Andra kammaren framställda förslaget bör antagas?. Denna fråga besvarades med ja. Öfver Andra frågan: Hvad har svenska folket förnämligast att beakta, för att kunna arbeta för fredens bibehållande och vänskap med andra stater? yttrade sig endast hrr Ehrenborg och A. Olsson. Hr Ehrenborg ansåg, att man ejborde uppföstra svenska folket till krigstust; att sann kristendom vore det förnämsta och säkraste medel att verka för freden både inom och utom landet, samt att man genom spridande af upplysning skulle söka utrota ruttenhet och slöhet. — Den förda diskussiopen skulle anses såsom svar på den fram-! ställda frågan. Försvarsfrågan behandlades i onsdags vid : Wretstorp i Nerike å ett af riksdagsmannen . för Edsbergs, Lekebergs, Hardemo och Grim. stens härad J. Edström med hans valmän li atlyst sammanträde, som bivistades af ettl: halft hundradetal personer ur alla samhälls-! klasser. dh Sammanträdet öppnades af hr Edström, , som helsade de närvarande välkomna. Till. ordförande valdes kyrkoherden Wallin i Wiby. : Hr Edström öppnade diskussionen med att redo-! göra för K. M:ts till senaste riksdagen afgifoa pro1 position om försvarsverketa tillstånd och behof.! Deri hade föreslagits indelningsverkets hufvudsak1 liga bibehållande och ytterligare tillökande samt l( försvarsverkets stärkande genom införande af allmän värnepligt. Riksdagen hade varit ense om, l(t att det nuvarande tillståndet vore försvarslöshetens : och att försvaret borde stärkas genom en folkbe-! väpning af hvarje vapenför man ander 40 år. Afl4 denna beväpning skulle de 7 första åldersklasserna ) kallas bevåring och indelas gålunda: 1:sta ålders. klassen, rekrytklassen, skulle först inkallas i linien; ! 2:dra och 3:dje klasserna, de så kallade ersättnings-i trupperna, skulle användas att fylla uppståndna l! tomrum inom stammen; 4:de och 5:te klasserna, !i det så kallade första uppbådet, skulle kunna be-l4 fallas att tjenstgöra hvar gom helst inom hela landet; 6:te och 7:de klasserna, liniens andra appbad, 6 skulle tjenstgöra inom den närmaste hembygden. — l1 Inom kamrarne hade det kungliga förslaget, så-l! som bekant, rönt olika öden. Andra kammarens li beslut bade i landet väckt ett stort; uppseende. l1 För sin del hade talaren haft förkärlek för in-. delningsverket, en förkärlek, som han fattat un-:; der mängårig, nära beröring med folket. Talarenl hade nu fått sin öfvertygelse befästad; Indelning s verket borde ej uppryckas med rötterna. Detls skulle medföra de största vådor för oss och förli efterkommande. Af den orsaken hade talaren, j1 ehuru sjelf rustoch rotehållare, ej röstat för in-1 delningsverkets upphäfvande. Båda kamrarne hade varit redo att antaga värnepligtslagen, men Andra kammaren hade såsom ett oeftergifligt vilkor dervid fästat fördelen af att efter 15 år indelningsverket skulle upphöra. Detta gjorde, att häta frågan förföll och att man nu står på samma punkt !! som vid senaste riksdagens början. Talaren upps!läste härefter yttranden i försvarsfrågan vid rikaC dagen af general Hazelius samt af professorerna Rydin och Ribbing. På grund af ett och allt an-: säg han, att indeiningstungan vore en pålaga, fäE stad vid jorden, hvars värde i förhållande dertill I