Aftonbladet – 11 september 1871, sida 3

mds Nej, vi draga endast konseqvensern af do läror, som pregikas i Dagens Nyheter. Gå inte för långt, sade vännen. Nikar väl aldrig på fullt allvar föreställa er, att nägon end: evensk skulle vara likgiltig för föderneslandets sjelfständighet. Om t. ex. Dagens Nyheter, efter ni nämnt det lilla bladet, med händer och fötter arbetar mot vårt försvarsväsendes ekyndsamma ordnande, så kar dette icke hafva sin orsak i något annat än att just det bladet vet hvar hjelpen skall sö-kas, i händelse af verkligt behof. Det är omöjligt att tänka sig något annat. Skulle någon fara plötsligt komma öfver oss, så hafva vi Dagens Nyheter att trygga oss till. Det är en stor makt, erfaren i taktiken, förkrossande i striden, djerf och beslutsam samt disponeraude öfver omätliga resurser. Vi kunna elitså vara faollkomligt lugna och tänka på helt andra saker. Nå ja, hvad som komma skall hör naturligtvis icke till den förfletna veckan. Hon ; skänkte oas så mycket annat, som är väl värdt Tatt tala om. Bland annat invigdes det nya hne, der lärarinneseminarium och den dermed förenade normalskolan för flickor pu hafva gira Irkaler. AA to: cdet barsedas terättat om invigningshörtidligheten samti dess helhet. meddalat grefve He vivg Hamiltonsintressavta tal, i hvilket fire: så mycket märkligt ott taga vara på. Vi vilja endact inom den för-flatna veckan reforera ett samtal, till hvilket vi blefvo vitnen efter högtidlighetenssiut, under det de närvarande spridde sig i de olika våningarne och togo undervisningsiokalerna i I betraktande. Hvem skulie för tretio år sedan hafva trott jatt man skulle göra så mycket för qvinnsn?s sade en gammal man. Jo, det trodce till exempel den ädla förI fattarions, hvars bild pi der ser,, svarade ett I uogt fruntimmer och pekade vå Fredrika Bremersg porträtt, rmäladt ar vår verkligen store porträttmålare Olof Södermark lör pära trettio år sedan. NS Nå ja, en och annan outuriast hade kanske en viss förtröstan, men sannefligen jeg och de flesta med mig bade det. a Men, tycker ni då att sä mycket verklis gen är gjordt för oss qvionor? sporde den unga damen. Hm, pi bli natarligtvis aldrig nöjdas, genmälde den gamla herrn. Hvad säger ri om dessa loftiga salar, denna vackra ekolmateriel, be!a debne ståtliga inrättnivg, fom Jåter er nära på blifva mannens like i kunskaper. Hör på, mio urga fröken, har ni kanske inte tilträde till alla möjliga iefpadsvägar pu för tiden? Tror ni inte att jeg kommer ihåg. när pi inte kande vinna inträde vid t. ex. Ponstakademien, om den unga qvionan också bade aldrig så stora. enlag och kände oöfvervinrerlig hög för att lära teckna. Då sutto de unga daferna och petade små landskap i svartkrita och små figurer i earcms slags krita för lärare eller lärarinnor, som sjelfva visste ingegting af koosten. Hade ni då sökt arställnig såsom biträde i en bnk eller dylikt, bade men skrattat ut er eller också skickat er till Danviken, som då för tiden tog emot alla förvridna hjernor. Heda ni taiatomstc blifva läkare, skalle man kanske vidtagit äonu strängare mått och steg, under äet man Håkväl blundade för att en och annan qvinna allde!es utan kunskajer praktiserade ilåkerevetenskapen.n Sådana qvinliga doktorer fionas ännu här i Stockholm. Ni kan hvarenda dag få se ett fruntimmer, som åker omkring i läkaredroska och praktiserar, fastän bon inte tagit någon examen., Det känner jag inte, men hvad jag kän ner är att rättighet numera verkligen medgifvits qvionan att, efter förutgångna prof, ntöfva läökareyrket, att ni säledes kunna bli verkliga doktorer. Det torde nu bero på er sjelfva att visa, om ni duga dertill.v Iote så elldeles ännu, invände det unga fruntinret, så länge staten inte gifver Oss, lika väl som våra bröder, tillfälle fill fuilständig elementarundervisning, Hvad vi här så är fänen men räcker ej till för oss alla, Det är visst mycket bra att här finnes en normalskola, men den är ej tillräcklig och ej heller kostnadsfri. Det är otomordentligt godt, tycker jag, att staten öppnat ett semirariom för bildande af lärarinnor och att dettas lernar undervisning uten någon afgift, men nog kunde vi behöfva förberedas äfven för andra vägar i lifvet än undervisningens. Tycker ni det vara billigt, att under det bröderna inte betsia någon skolafgift, mäste i flickorna i normalskolen erlägga en betalning, som slltefter de olika klasserna varierar mellan 75 och 125 rår om året? Är meningen med den deremot kostnadsfria undervisningen i seminariet att fortfarsnde tränga oss in på undervisningsvägen?a : Undervisningen är qvinnans kanske skönaste uppgifto, genmälde den gamle herrn, och ni måtte vara glada, mina unga damer, det tilifäile purcera finnes att förbereda er fö Genna sköna uppgifts lösande. Ännu våra dagar gifves det tyvärr lärarinnot, gow icke haft till:älle till en sådan förberedelse, och likväl vilja de eller deras målsmän att de inte skola tänka på något annat yrke: I Flickan har numera tillträde ej blott till konstakademien, såsom jag redan sagt, utan äfven till masikaliska ekademien, ifall anlag och häg ligga ät det hållet, liksom till slöjdskolsn, och qvinnans biträde afvisas icke alltid från postkontor, telegrafbyråer, sparbanI ker, kartritningsverk med mera sådant. Detta 1 oaktadt tyckes en bättre7 flicka inte gerna vilja bli annat än guvernant, ifall hon ej kan stanna i hammet och görs iogentiog eller åt) minstone göra något som ej kan hänföras: Itill produktiva sysselsättningar. Äfven föräldrarne tycka att döttrarne inte gerna kunna taga sig nägot annat arbete än att underI visa andra. Jag känner en far, gom har sju döttrar och hvarenda en har han gjort till I guvernant, men ingen af dem har gått genom ! seminarium. Sjelfva hafva de inte hft nåi gon vilja i det fallet. Då man frågar dem i hvarför de blifvit lärarinnor, svara de: pappa I ville så hafva det och töröfrigt kunde vi ju tinte taga oss till något amat, då vi aldrig i fät lära något med besked; Dsat är alltså I för att de ingenting lärt som de nu skola lära Jandra. Männe inte under sådana omständigheter ett seminarium, som detta, är af I obestridlig nytta? Och bör man inte vid alla I möjliga tilltällen påpeka huru glad den unga I qvinnan måste känna sig öfver att hon nu I verkligen erhållit kostnadsfritt tillfälle att rg of RR RA RA RR 2 vig FF TT PM SEP J THE