Aftonbladet – 7 september 1871, sida 2

vetet på isen. Händelsen hade fogat så, att ost i fjordtrakten omkring och utanför Tönserg i en följd af är en mängd sådana utnärkta matroser hade uppfostrats, hvilka voro härdade i mod och fara mer än rära förhällanden eljest tillåta. Den gamla immerhandeln på Holland från Drammen, vilken försiggick tider de svåraste årstilerna, höst och vär, midt under dagjemningsstormarne och ofta med däliga fartyg, bade många år kräft sitt särskilda slag af matreser, hvilka för en god hyra icke voro så ! noga med faran eller att slita ondt, och af dessa sjömän var det, som det lyckades Svend Foyn och hans svåger kapten Brun att bilda dot sjöfolk, som zu gör Ishalsfärderna. Det var efter det Foyn, troligen år 1844, hade gjort en tur till Spetsbergen på hvalrossfångst, som hans eget fartyg Haavet på hösten 1845 gick af stapeln och derefter på Ishsfsfärd hvarja är till 1854. Från 1854 till 1865 gick han årligen ut med ett nytt fartyg Etiezer, och är 1863 löpte det tredje af hans fartyg Spes et fides, af stapeln. Samtidigt härmed följdes exemplet, såsom vi ha sett, af flare andra, men knappt någon var så lycklig som Foyn. Så skall denne på Eliezor är 1858 en gång på fem dagar ha fångat 16,400 sköler till ett sammarlagdt värde af -— lågt beräknadt — 40,000 spd. I början af 1860-talet utgjorde fartygens antel öfver 20; nu har det sjankit något under detta tal, men ännu tyckes dock intet skäl finnas att befara, att låogeten skall upphöra att vara lönande. Norrmännen äro temligen utezlutande herrar öfver detta fångstfält, hvilket för öfrigt blott uppsökes af några 1å engeleka, tyska och danska fartyg. De ötriga nationer, som idka fångst på dessa breddgrader, begitva sig lävgre vester ut och jaga der den feta Grönlandshvalen. I sammanhsng härmed införa vi följande, med anledning af föregående uppsats i detta ämne, från det mest kompetenta håll oss tillhandakomna meddelande: Till Redoktionen af Aftonbladet! 1 Aftonbladet för den 6 Sept. finnes intagen en med mycken sakkunskap skrifven korrespondens från F iania om Den norska Iskafsfångsten, i hv ck en uppgift förekommer, som behöfver beriktigas. Det uppgifves nemligen att den norske fångstmannen, kapten Johnnesen under sin märkvärdiga resa kriog Novaja Senljz sistl år snställt hydrografiska iakttagelser, som ?sall dr Petcrmana i Gotka i stånd att utarbela i hög grad förbättrade kartor öfver dessa trikter?. Dn karta, som här åsyftas, finnes först intogen i Öfversigten af svenska vetenskapsakademiens förhandlingar i en orginaluppsats ef, Johannesen, som redan året förut för ein första resa idet Kariska hafvet afakademien erhöll en silfvermeda!j. Dan följande res2n, kringseglingen at Novaja Semlja 1870, föranleddes af en direkt uppmaning från en le ot af akademien, och resan belönades af sacsma akademi raed en medalj i guld. För att inga det introsse, som var förenadt med en kringsegling af denna ö. behöfver man endast eriara dorom, att en mängd från England, Holland och Ryssland på offent!ig bekostnad utrustade expeditioner under 300 år förgäfves sökt att antingen från norr eller söder intränga i det haf, 2om begränsar Novaja Semijas ostkust. Det är na visadt, att detta om våren och sommaren isfyllda haf om hösten är nära ie fritt, cch man eger rätt att hoppas att i en framtid under denoca tid (hösten) en direkt förbindelse skall kunna öppnas mellan mynningen af Ob—Jenesej och nordliga Norge. Dessa stora, såvidt raan vet, sogelbara floder gå genom hela Siberien ända upp till gränIsen mot Kina och afståndet från deras mynning till Nordkap ej är längre än från Nordkap till Lindesnäs. För ävägsbringandet af denna kommunikation bör dock ej den af Ssidoroff föreslagna vägen längs med kusterna al Siberiens nordvestra udde väljas, utan den direkta vägen tvärs öfver det Kariska hafvet, genom det sund ?Matotschkinschar? gom Isammanbisder Kariska och Norra Ishafven med hvarandra. Redan 1868 föreslog underItecknsd Ssidoroff att utrasta en höstex ediItion för att undersöka denna linie. Förslaget omfattades till en början af Ssidoroff med latresse, men öfvergafs sedermera, förmodiiIgen för expeditionen till Petsehora. 4. E. N. ESSTROSSTAOKTSE PSA