Aftonbladet – 6 september 1871, sida 2

arne utanför Finrnåtkef. RÖRET RR Den i motiveriogen till beeltet om Thiers itnämnande till fonska republikens presilent inryckta förklaringen om nationalförsamlingens rätt att gifva landet en konstituon har, som vi i går omnämnde, rönt ett starkt ogillantle at hela den reptblikänska pressen. Opinion Nationale säger att natisnalförsamlingen genom att göra sig till konSUILUsIte nar ucmsovorsrt CN Fevolntion. Temps, en moderat tidning, säger, att den konstituerande makt, församlingen tillägger sig, innebär en hötolse och en utmaning, Sitcle liknar Thiers med sau, som säljet sia förstfödslorätt för en grynvälling. Regeringen haf för några komplimenter, hvilkas inryckande hr Dafaure fordrat, i hufvudsaken på ett fegt sätt pifvit efter. Siccle kallar denna olitik en orientalisk poliik, hrilkeng Indy lens måste leda till en katastrof, Den radikala tidnirgen Veritö går ännu längre, Ien artikel med tribriken Constittiantels yttrar hon: I alla uppriktiga republikaners Hållin, i allas deras namn, hos hvilka finnas en upplyst patriotism, vägra vi att tillerkänna den i Febrvari valda församlipgen karakteren af en cönstituante. Vi svärja ait på vår e4en risk icke lyda de konstitutioner, som hon kan finna för godt att proklamera — utan rätt He befogenhet och emot Frankrikes säkeret, intressen och vilja, Fikagå enörgiskt är det språk, de fopublikaniska aldsoristit: ningarna föra. De uppmana med tydliga ord och utan omsvep till uppror. I en annan artikel uppträder Verite ännu mera kategoriskt än i den nyås, clierades Här yttras bland annat: -um icke lanuot genom 4 Fe monstration, som icke kan missförstås, for. urar denna församlings upplösning, sä hota de deputerade i Versailles att för alltid stanna qvar på sina platser, så vida icke en blorm bortsopar dem. Man ser, ett det radikala partiet icke mera åtsöjer sig med att petitionera om församlickens nvplösniog. Och ondet denna allmäsna iörelso i siocebha ivtöll iförgår årsdagen af September-revolutionen förlidet år, på hvilken enligt en skrifvelse från justitieministern Defaure till pröfekterha, ibga deinonstratiocer skuile få ega ruw. Tilifråc gad af en deputerad af venstern, om vanliga banketter skulle snses såsom demonstrationer, påf Dufaure icke något svar. I nationslförsamlingens möte den I September uppläste presidenten Qrtvy följande budskap af Thiers: Herr president! Mitt första budskap kan och får endast hafa till mål, att bedja er vara tin tolk hos nationslförsamlingsn ock att uttrycka min tacksamhet till henne för den ära hon bevisat mig genom att bexläda mig med republikens högsta emböte och isynverket för det nya prof på eitt Höga förtreende, som kon derigenom gifvit mig. Om ef obetingad hängivenhet för landets intressen är tillräcklig att förtjena detts förtroende, vågar jag sägs, att jag är värdig detsamma, och jag tackar al!a nationalförsarmlingebå patz tier derför, ätt de glömt de stridiga äsigter, som skilt dem rörande vissa punkter, för att kunna stärka den verkställanåt makten och derigenom bereda hebne större ttvägär att göra godt. Inneriigt förenad med försemlingen så väl till åsigter som till tiden för min myndigbet, kan hon vara öfvertygad; att jag skall söka hela de sär, söm blifvit tillfogade värt olysks liga land, och så fort som möjligt återgifva det frihet, ordning och yttre som iore fred, samt att befria det från den utländska ockupationen och, såvidt möjligt är, åter göra det till den mest hedrade och älskade af alla nationer i de bäda verldsdeiarne. Detta skall vara det stärdiga målet för mina ansträngningar, och om hationalförsams lingen och jag lyckas uppnå det eller åtminstone närma oss dertill, kunna vi efter elutade arbeten utan fruktan möta landets dom och öiverlemna åt detsamma obefläckad den dyrbara fullmakt det anförtrott oss. Vidafslutandet Bf detta bodekap tackar jag ef, hr president, för det tillmötesgående jag hos er alltid fannvit, och jag beder eder mottaga försäkran om min uppriktiga högaktning och tillgifvenhet. General Chanzys broschyr om Loirearn ång operationer har väckt ofantlig uppmärksams bet och erhållit en ovavlig spridning i Frankrike. I dessa dagar utkommer den hos Garvier Fröres i en tredje förökad och förbättrad upplaga och åtiöljd af flere kartor. I Psris bar nyligen vidare utgifvits en anonym porten skrilt: Kriget 1870—71. Hr Gametta, hans roll i Tours och Bordeaux, samt Den europeieka jemnvigten efter kriget 1870 af Cacheval Clarigny (för detta hufvadredaktör för La Presse). Kriget i provinserna och under Pais belägring. är titeln rå ena ny bok, som likaledes är af stort intresse, och åt hvilken torde kunna fillerkännas ex icke ringa auktoritet. Dess förfats tare, Freycinet, var en tid delegerad för krigsdepertementet i Tours och Bordesux. Af Gambettss alla embetsmän är han kanske den ende, hvars val icke blifvit kriticeradt. Alla hafva deremot utan afseende på sin partiståndpockt erkänt den kraft och stora duglighet, zom ban under sin förvaltniog lade i dagen. Han är i följd sf sin förra ställnipg noga bevandrad i förhållandena, och ingen skall förkasta hans vitness AUEL REPEATER ARTER