Aftonbladet – 5 september 1871, sida 3

tpeiska tidning äro för dagbladspressens hi storia af mer än vanligt intresse, och vi meddela derföre derur följande: Första numret af Times utkom den 1 Januar 1788. Tidningens egare och gerant var Johr Walter. Efter honom blef det hans son, och hans sonson, f. d. parlamentsmedlem, innehar änn ii dag. en betydlig andel i eganderätten till denn: tidning, hvars värde uppskattas till millioner. Tid ningen utgifves ännu fortfarande i samma hus : Londons City, Printing House Square. År 1814 började tryckningen först verkställas förmedels ånga. Den maskin med 8 cylindrar, som begag nades efter år 1848, tryckte 8000 exemplar i timmen men detta gjorde snart ej tillfyllest för allmänhe. tens alltjemnt växande anspråk. Den engelske ingeniören Mac Donald uppfann för några år sedan en maskin med cylindriska plattor, hvilken gjorde det nästan omöjliga till en möjlighet, nemligen att på 1, timme lemna 60,000 exemplar, och hvilken dessutom ombesörjde falsningen, ett ganska betydande arbete, som förut ensamt sysselsatte en personal af 40 arbetare. Sedan år 1858 har Times fyradubblat sin upplaga, från 1848 till 1860 hade tidningen nått sitt ryktes och gin popnlaritets höjdpunkt, Times är, såsom man vet, en stormakt, hvilken såsom likaberättigad står i beröring med hela veriden, med hofvet och embetsverken, med handeln och industrien, med statens ministrar och med de mindre polisdomstolarnes domare. Härpå grundar sig hennes makt, och härigenom är hon i stånd att genom sin ofantliga publicitet göra oberäkneliga tjenster. Att skrifsva till Times är i England en sista utväg, den största hotelse af alla betryckta, och för den mest förhärdade syndare är det icke likgiltigt, om detta Damoklessvärd sväfvar öfver hans hufvud. Detta är också ootdipligt. Times trycker dagligen 50,000 till 60,000 exemplar; medeltalet af tidningens läsare kan beräknas till 10 för hvarje exemplar. Denna siffra skall icke förefalla öfverdrifven, om man tager i betraktande alla dem, som besöka klubbarne, läsekabinetterna samt värdshus och källare, och om man betänker, att i England hyarjo nummer gör sin rund i fem eller sex familjer af den lägre och vanliga medelklassen. — Direkt prenumeration eller rättare sagdt abonnement förekommer sällan, men att läsa denna tidning hör till den engelskacomfort. Times arbetare äro fördelade i två afdelningar. Deras antal är 400; af dem äro 200 sysselsatta om dagen, förnämligast med annonsväsendet; de öfriga 200 om natten för att ombestyra den löpande texten o. 8. v. Tidningens inonehåll hopsamlas och tryckes mellan kl. 6 på aftonen och kl. 6 på morgonen; vanligen är texten färdig kl. !, 5 på morgonen. Sammanohängande pappersrullar af inalles re engelska mils längd anbringas för maskinen. Denna rullar upp dera och lemnar några ögonblick derefter den färdiga tidningen tryckt, falsad och färdig för cirkulationen. Meddelas omfångsrika supplementer, så har Times 16 sidor. Då absorberar maskioen 40 dylika rullar, hvilka kunna be täcka en yta af 15 tunnland. Tre pappersbruk arbeta endast och oafbrutet åt Times. De stenografiska parlamentsredogörelserna aflemnas om nätterna hvarje qvart iredaktionen af särskilda åkande bud. Häraf kommer sig att talarne icke åter genomse sina tal. De särskilda vota vid omröstningarne fortskaffas direkt från sessionssalen förmedelst en elektrisk tråd, som utmynnar på hufvudredaktörens bord. Englands och kontinentens, ja nära nog hela verldens lif afspeglas i jättetidningens spalter, Nästan alla dagar lemnar Times supplementer af 3 och 9 sidor annonser, hvilkas införingspris representerar en hel förmögenhet. Före nedsättningen af tidningsstämpeln och afgiften för annonserna erlade Times en summa af ungefär 95,000 till staten. Ett företag, som uppnår denna höjd, måste anses för en verklig makt. Hvarje engelsman, som kan få läsa Times, underlåter det nästan aldrig. En god del af den ofantliga framgången har Times den litterära njutning att tacka för, hvilken man oföränderligen finner i dess spalter. Formtalang är också det första anspråket på hennes redaktörer; en skicklig och öfvad penna besegrar alla, vare sig politiska eller andra betänkligheter. Tidningen består, säges det, sina medarbetare, hvilka i allmänhet äro berömde och på något sätt utmärkte män, ovanligt stora honorarier. Så t. ex. har hufvudredaktören en aflöning af 4000 (72,000 rår rmt). Mången fackartikel i speciella ämnen betalas med 10, 20 till 40 . Tidningens administration skyr ingen uppoffring, ingen Aosträngninga inga hinder; hon håller korrespondenter i de aflägsnaste vrår af verlden, och före uppfinningen af af den elektriska telegrafien hemtade hon i vigtiga angelägenbeter de säkraste och nyaste underrättelserna diretzt till London med extratåg eller på annat kostsamt sätt. Man känner ej noga antalet af vid redaktionen af Times anställda medarbetare, men det måste vara mycket betydligt. Redan redaktörerne utgöra för sig en ansenlig generalstab, ty utom de vid tidningen fast anställda personerna inbjudas vid sina tillfällen ett etort antal berömde författare, politici, vetenskapsmän, ekonomister 0. 8. v. att skrifva specialartiklar öfver vigtiga frågor för dagen. Dessutom måste tillfälliga arbeten förberedas i tid; ty morgonen efter någon betydande ersons död kan man icke sällan i Times spalter inna en mycket utförlig biografi, som är rik på dessa karakteristiska detaljer, hvilka man icke imroviserar. I hufvudstäderna bar Times ständiga orrespondenter ; andra håller tidningen alltid i reserv för att straxt kunna skicka dem dit, der någon vigtig politisk händelse timar. Såhade hon vid krigets utbrott 1870 ett dussin korrespondenter — bland dem doktor Russell — med verkligt europeiskt rykte, hvilka genast afsändes till de punkter, der möjligtvis den första sammandrabbningen mellan den franska och den tyska armen kunde komma att ske. I nästan alla under detta krig belägrade större städer hade Times siva speella korrespondenter, i Strasbourg, Metz, Paris, vilka förstodo att på alla upptänkliga sätt förkaffa sig utvägar att låta underrättelser om hvad iom tilldrog sig komma tidningen tillhanda; häraf com sig den ofantliga betydelse, som Times under le senaste händelserna ånyo visste förvärfva He Denna tidning, som har att bjuda på underrättelser af alla slag — olyckshändelser, vetenskap, litteratur, konst, teater — allt af betydelse i hela rida verlden, kostar 8 pence. De stämplade exemolaren äro 4 pence dyrare. Finansielt. Om den engelska statsskuldens historiska itveckling från 1789 till 1870 meddelar en under iteln; Bernard Cracrofts konsol diagrum i Lonlon utkommen tabell i metalltryck en åskådlig öfermigt. För bättre uppfattning af fakta anföras id sidan deraf de vigtigaste politiska händelserna. )en engelska statsskuldens storlek varierar mellan öljande summor: 1789—236 millioner, 1793—210 nillioner, 1817—816 millioner och 1870--744 milioner pund sterling. BLANDADE ÄMNEN.