Aftonbladet – 2 september 1871, sida 2

Iveklig stjerna. Vid detta tillfälle utvexies åsigter och idber, hvarigenom man kom visshet derom, att de bås rikona ledas samma Önskoiogar och samma intressen; ska begga ett, hjortlig förhållsnde melÅh visa veriat ende das I er a Tyskland och Österrike, och de äro b förse tresserade af fredens tefästande i Europa. lasep a0 bar aldrig haft för afsist att afsluta aktater och öfverenskommelser i en viss atämd atsigt, hvartill icke hellar någon aniniog förelåg. Denna yttring af en röst ån Österrike om Gastein finner fullkomligt mljad i Berlins väl underrättade kretsr. Under de första dagarne af innevsrande ånad börja valen till de åtta upplösta sterrikiska landtdagarne. Valagitationen är ynnerhet stark i öfre Österrike, der iman ofarar, att ötskilliga af de större godsegarne sla sluta sig till det ministeriella partist understödja grefve Hobenwarts utjomingspolitik. För att vinns röster bland de isre somhällsklasserna har regeringen utidgat valrätten i Wien genom en förändrad oräkning af skatterna; ren häremot har 2 Felder protesterat, oskattningspertiet förnt sjeltt d. På gethörner i Wien soro den 24 Augusti valupprop uppslagna, vilka ionehöllo så häftiga angrepp mot miWiens bergmös dt det s.k, f öreslegit denna ät fröke dade herre hans Fr I scen j mins I elev janta skol: kons ekig att und I myc stor i steg prof rom i Kod a Se La dk läktenskapet, so .Jal statens i -Jed på konstitntionen her ännu icke bekr Ss sterep Hohenwart, att regeringen lät ned-: va dem och utfärda ett pol ud mot ivlika anslag, På landsbygden i i bar hållits en mängd valm yoo uppmanat till strid på Nf och dödjfrök ör det tyska Österrikes vära och rätts Ål I stt gådant valröte, som hölls Jen 23i Bruck,!,og yttrade valkandidaten, en dr Magg: nÖster13 -ike har varit ea tysk stat. Tyskarno hafva irit kapat och utvidgat dat och gifvit monarkien !gag ; dynasti. Min skall icke ostraff all kasta grundvilkoren för en Österrike är icko längre något Cs snart tyskarno icke få lof att slot samman. Men tyskarue, som ä 2a som trofasta och rättänkande, skola icke åla att man kränker deras rättigheter. Vi vilja icke låta nedtrycka oss af slavernal!! Lefve tyskarne i Österrike! Lefve förfait-! en! Detta tal mottogs med jubel af äbörsros. Neoe fr. Prosse, som är den try-t ska oppositionens bufendorgan, meddelar dagI ligen en mängd berättelser och telegram från I Bf slla proviaser om valröre!sens framgång. Allt: eg: går väl; froktan för ena allians mojlan gods-bjö egarne och de klerikala börjar allt mer att försvingan — skrifver tidningen den 26, men: uppmanar derjemte till ytterligare uthållig; het och enighet. ned las , ä hvilka Itref i 3 2 Tidningen Össervatore Romano meddelar: iöljande utdrag ur det tal, Pius IX böl till den depotation, hvilken den 23 i förra månaden öfverlemnada till honom en lyckönskdresa i enledning af att han uppnått etri ålder. och hvilket såsom vanlist ödar af bittra häntydniegar om Italien ; och dess regering. Pålven yttrade sig som följer: Gud förnedrar och upphöjer, och det var iuat mig förbehållet att tjena till exempel på detta beundransvärda drag af en gudomlig försyn. Jag kan jemföra miva och den heliga stolens öden me mannen i Jesu Kristi liknelse, gom reste från Jerusa!em till Jericho och föll i händerna på röfvare, hvilka plundrade honom och qvarlemnade honom halfdöd.: Detta är det läge, hvarvti vi nu befiona 033. Men vi vilja icke beklaga oss öfver dem,! nvilka med Gud3 tillåtelse sköflat oss och medelst , krigiska demonstrationer och offentliga lögner tagit staden i besittning. Vi behöva deriöre icko förlora modet, då Gud Cenom dessa höndelser I först seat visa storgeten af sin godhet och barmhortighet On sedan uppenbara sin allmakta stor-( ön. Den barmhertige samaritanen kom och be talade värden hvad som erfordrades för den såra des herbergersnde, vård och iterställande ull hel; -Åsaa. Är det icke våra dagars samaritan, som d 3 ver så många katoliker att erbjuda sina hör I skäuker, att erbjuda bjertats och själens vål ningar och siutligen att upprätthålla de grundsat I ser, hvilka under denna olycksaliga revolution råI kat i förvirring och nästan, kan man säga, gått! förlorade? Huru tröstande är det icke att se cå! lotaligt många föreningar af unge män från 20 till t 125 år, i blomman af sin ålder, hvilka i en så svår 3 j och farlig tid erbjuda offret af sina böner, sina! löften och till och med sitt Hf för att bevaraj orubbad såsom en belig underpant tron, kärleken! och boppet på en bättre framtid! Priead vare såjuada den gudomliga försynen och må det hoppet att vi äro bestämda att erfara hans allmakt tjena 033 till uppmuntran. da ni 86 be mn mA Dm —AR Enligt spsnska tidvingen Correspondencia hav erkebiskopen af Madrid utfördst ett cir kulär till dei under houon sub rdineran oresteraskapet, hvaruti han förbjader utdela sakraimenterna till sädsna katoliker, som endast ingått civilt äktenskan, och be-; tecknar civiläktenskapet såsom ett konbubi-: ast. I Spanien är det obligatoriska ciwil-; bekant är, sedan ett år en! tioner. Uppgiften att det: högre presterskapet i Spawien skulle at tat sig. Spaniens budget har pu verkligen minskats : med 600 millioner francs och man har deri I jemte utsigt att kunna fyiia dena till 1120 ; at n psenlig exsort. millioner beräkoade statsbristen. Skörden: hor utfallit så väl. att man kan motsa en Från Marocko berättas detsamna. Till den i Stettin utkommande Oztsrezeitung skrifves Rysalaodr Trots det stora a afståudet mellan Ryssland och! Frankrike, stå dock processerna mot kom-! annisterna i Vercailles och Petersburg i nära : samband ined hvarandra och äro i sjolfva! verket endast yttringar al samma rörelse! Det har nemligen vid förbären i Petereburg med fullständig visshet blifvit upplyst, at det är avbetarfäreningen Internationale, som organiserat de ryska kommunisterass hemliga; förbund samt skänkt detsamma morsliakt och ! materielt understöd, likasom Internationale! ondestödt Parisarkommunen. Stiftaren af det ryska kommunistiska sällskapot, Netsehajeff, hade år 1869 i Schweiz, der han vistades som politisk flyxting, gjort bexant-. skap med den rysko socialiston Bakunin och hsda genom hans bemedling fått i uppdrog att uti Ryssland organisera en kommunistisk! sammansvärjning, som skulle ansluta rig til! Internationales öfriga filialer i Europa. För detta ändamål försåg Bukavin Netschajeff med rekommendationsekrifvelser och penningar. Organisationen af det hemliga sällskui pat var redan ganska långt avancerad, då nolisen fick nys om saken och arresterade: H i i an