Aftonbladet – 2 september 1871, sida 2

i; I går afton sedan tidniogan blifvit lagd il: oressen ingick per telegraf den vigtiga un-l: lerrättelsen, att debatten om Thers fullnast blifvit afslotad och lagförsla i sir ieihet autaget med en majoritet af 490 not 93. Första artikeln af fa th fe .ntogs med 530 röster 8 LE fölande vdelse: Che -. mot 68 har följande y Oise Bes, för exekutivmakten skall anDER Uuem at den franska regublikans prosidont, och skall forttara att utöfva denn akt under församlingens myn om antagandet af denna artikel är republiken faktiskt konstituerad i Frankrike, och det är i bögsta grad betocknande, sit endast 68 medlemmar, alla naturhatvis tillnöranda dea ersta högern, röstade deremot. Dannaut2 baror säkert på det allvar, med hvilket man i södra delaroa af landet och inom den spnblikanska delen af pressen yrkat förmiingens voplisning till följl af den halsstarrighet högra utvecklade i denna fråga, der det icke blott gälde Thiers störtanda cier icke störtande, utan äfven Frankrikes lugn och framtid. Ty de rojalistiska planer, som nögern i motsatt fall helt säkert skulle sökt enomdrifva, bade tvifvelsutan vållat ett motstånd af republikens anhöcgsre, som lätt kunnat störta landet i fasorna af ett nyttinbö des krig. De båds öfriga ertiklarne i förslaget hade följande lydelse Art. 2. Republikens president skell promulgera de lagar, som öfversändas till hooom af nationaiförsamlingens president, haa skall vaka öfver lagarnes afterlsfnad, intaga plats i församlingen och ifren deltaga 1 dess öfverläggningar, dock kall han på förhand derom underrätta förlingen. Han ekoll tillsätta och afskeda arne, hvilka skola ansvara inför förHvart och ett sf hans dekreter kall kontcasigneras af en minister. Art. 3 Rapablikens president är avsvarig intör törsamlingen. Armeorganisationen i Frankrika bedrifves ed stor ifver, skrifver Kölnische Zaitungs korrespondent i Paris och meddeist derom följande underrättelser: Såsom baant ämnar man införa allvän värnepligt än 20:43 till 40:de året, ewura Thiers är eremot och krigsministern också hyser bePn odnares höosta sträfven at skall afskaffas. Af gar karabi na och dragosil lioiekavalleri bildes och på samt kommer det att gå med da ridanda igarna och guiderna. Gardets infavteri och rtilleri skole ock så tilldeler linien. En tredje ;.Jan, i hvilken nian dock, efter don erfaregvet man: vunnit i tyska arcen under scnate kriget, icke kan spåra något steg framåt, r att man ämnsr ur kavalleriet sflägsna ianciorerna. Mer praktiskt hade varit, ora nan hade afskaffat de längskjotande gevär, sed hvilka hela franska kavalleriet, undantagande kyrassierarna, är mera besväradt än eväradt. Af de ro b nenten2 skola 2 tilldelas det ch 7 förvandlas till dragoner, akalie få 20 dragon da nuvarande 12. 12 kyrassieroch 10 husarreg: tedes tillsammans 56 kavalleriregementen allles som förut när gardeskavallerict medäkvas, — Deremot blir infanteriet betydligt kadt. Grenom sammensmältning af mwschementena med linieregomentena erhåller ran snart det förra antalet at 100 regementen om 4 bataljoner på 600 man och till dessa 100 skola 20 nya komma, hvilka man ämnar Ia at de e k. provisoriska regementena. bata!jonerna skola bli 30 eller 9 batalflera än törat. Zusverne i Aigier skola mmansmältas till 4 regementen. Artilleriet, skall hädanefter bestä af 24 repgemertena och de äro redan bildade, men da äro myct olika hvarandra hvad antalet batterier e ar, i det mäpga hafva 10 -12, andra dubbelt så många bitterier. Vidare påstås det, att krigevinistoyn ämnar bibehålla systemet ståends lager, dock med modifikatio ver. Förnämsta etåerde Jägret lär Satory bifra Bourges och Rennes bli ho:vuddepoter för artilleriet samt dess förnämsta gernisonsplatser. I Corr. de Berlin, som utgifves af prenssiska utrikebministbren, löses följande om konterensrna i G : Man skrifver från Wien: Mötet mellan Tysklands och Österiikes kanslerer tyckes hafva egt rom under