Aftonbladet – 1 september 1871, sida 3

— Skeppsbyggeriets aftagande gradvis i Norge. Härom skiifver bland annat G. H. T:s korrespondent från Kristiania, efter att förut hafva omnämnt segelfartygens kamp mot ångbåtarne samt sannolikheten af de senares seger: I Javuari 1868 stodo på stapela i Norge 187 fartyg på tillsammans 26,600 kommersläster till ett värde af 2.400 000 specier, men i Januari innevarande år hade antslet nedgått till 110 fartyg på tillsammans 16,600 kommersläster och ett värde af omkring 1o million specier. Nära 1 million specier har således anbragts mindre i fartyg uoder byggnad än för 3 år ssdan, och detta är ingen tillfällighet, utan sker med fall baräkning. Blott i en enda branche kan det bestämdt uttalas, att segel i oss mycket snart är förbi, pe uligen i skälfångsten, och en bel del fartyg med hjelpskrufvar skola under loppet af de första par åren kastas in i Ishafsfarten. De fö träfartyg med hjelpskrufvar, som hittills blifvit-använda till denna fart, hafva gjort ypperliga aflärer. De utrustas i Januari månad för I3hafvet, sfaå i Februari och återvända i stutet af April; den öfriga delen af året gå de i fraktfart. Oaktadt sin svåra byggning, isyanerhet i bogen, äro de ingalunda dåliga seglare. Det synes i allmänhet på senaste tiden börja blifva en!modesak här ilandet att placera penningar i skälfängare; i alla städer bilda sig bolag för sådana, och de raekaniska verkstäderna hafva i år mottagit en mängd beställningar på hjelpångmaskiner. Ett sådant skälångsrefartyg på 180 å 200 kommersläster kostar fullfärdigt 45 å50,000 specier; som fördelas i aktier på 100, 500 och 1000 specier; dessa aktier äro deck för närvarande så eftersökta af alla slags personer, som ega ett litet hopsparadt kapital, att spekulationer företagas med dom, så att de ej mera finnas att tillgå till pari. :