Aftonbladet – 31 augusti 1871, sida 3

Istad med Ag den 9:de; och återinträffa de från hufvudstaden deltagande härstädes måndagen den 11:te sålunda, att kadettkåren, Svea llifgarde och norska jägarne anlända kl. half 3 e. m. samt fälttelegrafeu, högqvarteret och stabens hästar kl. half 5 e. m. Det nya armeorganisationsförslaget. Statsrådet Ahbelins motivering för förslaget till förändrade bestämmelser angående rusthållsinrättningen är af följsnde lydelse: Denna inrättning är derutinnan med roteringen öfverensstämmande, att rusthållaren, lika med rotehållaren, är pligtig att anskaffa och underhålla till krigstjenst duglig karl; men derutöfver åligger den förstnämnde att jemväl utrusta karlen med full beväpning och beklädnad samt åt honom anskaffa och underhålla häst med fullständig sadelmundering och ailt tillbehör. För dessa ytterligare skyldigheter har emellertid rusthållaren blifvit tillerkänd ersättning, dels genom af kronan efterlåtna råntor (rustbållshemmanets egen ränta, ! rustningsräntan) och dels genom anslagna aug-: mentsräntor eller kronotionde, i afseende å hvilka: senare räntor och kronotiondebelopp likvisst numera genom k. förordningen den 23 Juli 1869 den: förändriog egt rum, att desamma blifvit till state-! verket indragna mot ersättning till rusthållaren; medelst statsanslag i penningar, svarande emot, dessa räntors och tiondeanslags värden efter årligt markegångspris. Utom den skilnad, som sålunda förefinnes emellan soldatroteringen och rusthållsinrättningen, äro derjemte att igkttaga de olika: förhållanden, som inom denna senare uppstått till: följd deraf, att en del af det indelta berustade: kavalleriet fått afsitta och för närvarande tjenst-: gör såsom infanteri, emot det att enligt uppgjorda! aftal, som tilländalöpa med utgången af år 1873, vakansafgift för hästen och dess mundering af; rusthåilaren erlägges. Denna afgift utgör vid kif-; regementets grenadierkår, Andra lifgrenadierregei mentet och Westgöta regemente 47 kubikfot, 2,5 ; kannor (— 7, tunnor) spanmål, samt vid Små-i I lands grenadierbataljon 44 kubikfot, 1 kanna (7 itunnor) samma sädesslag. I De skäl, hvilka här ofvan angående soldatroteringen blifvit anförda för förändrade bestämmel-, ;ser i fråga om aflöning och rekrytering af karl, I för anslag af sparpenning åt denne, samt af lego; medel m m. d., ega naturligtvis i allt sin tillämp:niog äfven på rusthållsinrättningev, hvarför jag ! också ansett mig böra föreslå, att enahanda stad!ganden i afseende på densamma måtte göras gällande; dervid jag dock, beträffande den indelta, kavalleristens tjenstetid, trott den kostnad staten nedlagt på bangs utbildnivg icke medgifva, att honom efterlåtes rätt till lika tidigt afsked som den: vid indelta infanteriet tjenande karl, och med an.ledaing häraf föreslagit en något olika föreskrift !i detta hänseende. I I fråga om de rusthållarne i öfrigt åliggande skyldigheter, och den dem derför tillkommande ersättning, har jag, hvad sngår de beridna rust-; hållsnumren, af hvilka nämnda skyldighet fortfarande fullgöres, avsett någon förändring i de nu l bestående förhållandena icke vara af behofvet på: kallad, samt derföre i författningsförslaget intagit ett stadgande derom, att de rustvingsräntor af egna ;: hemman jemte anslag af statsmedel, gom rusthål-: larne vid de beridna rustbålisregementena för det närvarande åtnjuta, måtte af dem mot rustningsskyldigheten3 ful!görande få fortfarande bibehållas, under evahenda vilkor som hittills. Vidkommande åter rusthållarne vid de afsutna rusthållsregementena och kårerna, torde deremot åtskilliga förändrade bestämmelser vara af nöden. Ingen torde förneka, att de nu derstädes förekommande förhållandena gifva anledning till åtskilliga oegentligheter, hvilka det af såväl militära som administrativa skäl måste vara angeläget att få undanpröjda. Så länge rusthållarne sjeltve bekläda och bevära sin soldat, skall enhet i beklädnad och beväpning eller den deraf i så väsentlig mån beroende enkelhet och reda i administrationen knappast någonsin kunna fullständigt uppnås. Den planmässivhet vid behofvens tillgodoseende, den snabbhet vid nödvändiggjorda anskaffningsåtgärders verkställande, som af lätt insedda skäl är så önskvärd, måste härigenom ofta nog på ett betänkligt sätt hämmas; och äfven den ur militärisk synpunkt och för möjligheten af en hastig mobilisering så angelägna regleringen af regementens och kårers förlåggningsområden: står förevarande fråga i sin helhet så nära, att berörda reglering svårligen skall låta sig nöjaktigt genomföra, utan att alla med hvarandra sammanhang egande förhållanden inom samma vapen dessförinnan äfven blifvit bringade till Jikhet med hvarandra. Det var också med anledning härutaf, som E. K. M:t i den ofta berörda nådiga propositionen rörande landtförsvarets ordnande, hvilken för år 1869 års riksdag framlades, beträffande förevarande ämne, framställde det förslag, att staten skulle öfvertaga! beklädnaden och beväpningen vid nämnda regeI menten och kårer, samt att rustbåliarne derstödes, i stället för kavallerirustningens utgörande, l: skulle med bibehållande af dittills åtnjutna rustiningsoch augmentsräntor erlägga en viss årlig ! afgift, hvilken, med hänseende derjemte till de skäl, som för högre belopp än det dittills utgifna förefunnos, borde utgöra 170 rår vid Smålands grenadierbataljon samt 176 rdr vid de begge regementena och Lifregementets grevadierkår; varande j: härutinnan sålunda äfven inberäknad den förhöjning i den 8. k. häst-vakansafgiften, hvarom man tillförene, och med föranledande af en utaf rikets ständer den 30 November 1863 aflåten und. skrifvelse, på den enskilda öfverenskommelsens väg, med rusthållarne förhandlat, och hvarpå icke så få bland dem äfven funnits benägne ingå. Uti den till svar å berörda nåd. proposition den 11 Maj 1869 aflåtna und. skrifvelse förmälte riksdagen bland annat, att den funnit sig böra gilla :grundsatsen af den i ifrågavarande hänseende ifrågakomna förändring, hvilken riksdagen ansåg böra pröfvas och afgöras i samband med frågan om en reglering af samtliga regemenotens och kårers nummerstyrka och förläggviogsområden, men frågan kom emellertid, af andra skäl, icke vid! detta tillfälle till slutligt afgörande, utan stannade dervid, att till följd af riksdagens derom jemväl uttryckta önskan, aftal med rusthållarne egt rum om en förlängning af de hittills gällande vakanskontrakten, i hvilken förlängning går till ända med slutet af är 1873 Afven om icke till följd af sistomförmälta förhåliande angeläget vore att påskynda det slutliga afgörandet af frågan om bättre ordnande af rustningsskyldigheten vid rusthållsinfaoteriet, hear jag trott de ofvan antydda skäl, som tala härför, och! hvilka uti mitt underdäniga anförande af den al Der. 1868 fionas närmare utvecklade, fortfarande ega så bindande kraft samt ett så otvetydigt erkännande af åtgärdens lämplighet och nödvändighet vara utaf riksdagen, på sätt ofvan är omnärmndåt, i dess underdåniga skrifvelse uttaladt, att jag härutinnan med fog ansett mig finna en maning att ånyo underställa förberörda fråga E. K. M:ts nådiga pröf: ning. Då de skäl, som för berörda regleringsfråga kunna framställas, alltså fortfarande äro af samma : art som tillförene, så är det naturligt, att det för-. slag i ämnet jag med anledving af hvad sålunda; anfördt blifvit ansett mig böra utarbeta i de vä-, I genttigaste delar skall närma sig ofvan berörda af 1E. K. M:t vid 1869 års riksdag framställda samt att sålunda E. K. M:t der skail fiona den grund-. bestämmelsen, att, mot statens öfvertagande afl beklädnaden och beväpningen vid de afsutna rusthållsregementena och kårerna samt mot bf behållande af nu innehafvande rustningsoch : augmentsräntor, rustbållarne vid nämnda regementen och kårer skola såsom ersättning för kavallerirustningens utgörande i ett för allt erlägga en viss årlig afgift; och är det också egentligen endast i fråga om beloppet af denna afgift,