Aftonbladet – 30 augusti 1871, sida 3

Det nya armöåcrganisationsförslaget. Vi meddela nu den motiveriog, med hvilken krigsministern belgdsagar sitt af oss återifna förslag till förändrade bestämmelser arpgående fotehållsinrättnipgen vid landtförsvaret. Herr statsrådet yttrar i detta hänseende följande: Ibland de anmärkningar, som emo3 indelningsverket blifvit gjorda, synes mig den mest befogade vara, att bördan af detsamma är till sina gränser alltför obestämd. Så är t. ex. kostnaden för soldats anskaffande och flera af de titlar, under hvilka aflöningen utgär, i väsentlig mån beroende af vexlingar i arbetepris, näringstillfällen och andrå sådana omständigheter, hvilka ega inflytande på de vilkor roteoch rusthållaren vid uppgörande af legoaftal med krigsduglig karl måste underkasta sig. I aflöningen inså deriemte ofta fiera till sin natur helt och hållet ovissa besvär, hvilka ej kunna till! sitt värde på förband beräknas, såsom t. ex. bostadens underhåll, torpjordens skötsel under soldatens frånvaro, skjuts m. m. d. Roteringsoch rustningsbördan kan egålede3 under tidens lopp i betydlig mån undergå förändring och till sitt värde förhöjas. Dessa olägenheter erhålla ökad vigt i den mån soldatens tid mera tages i anspråk för krigstjensten eller hans tjenstetid förkortas; och att, i möjligaste måtto, afhjelpa dem, syaes derföre vara det mål, hvartill man vid en förändrad reglering af indelningsverket företrädesvis bör sträfva. Oförminskade skulle de dock qvarstå, äfven om roteoch rusthållåren kunde beredas någon nedsättning i hemmansräntorna eller jest genom kontant statsanslag erhölle en till an för alla lika bestämd ersättuing för den tillökning i besväret, som sf ofvan påpekade anledningar kunde ifrågakomma. Efter mitt förmenande torde nyss berörda olågenheter af de inom indelningsverket för närvarande befintliga förbållanden icke kunna förebyggas annorledes, än att roteoch rusthållaren befrias från alla ovissa besvär och att en bestämd räns sättes, hvarutöfver den honom åliggande kostnad ej under något vilkor må kunna höjas. Derhän syftade ock det af E. K. M:t till 1869 års riksdag framstälda förslag om ett normalkontrakt för soldatens aflöving, hvilket öfver hela riket bestämdes till ett lika belopp af 100 rår, att utgå med bostad och en lön af högst 45 kubikfot spanmål. Dä emellertid den lättnad i roteringsoch rustningsbördan, gom härmed åsyftades, af helt naturliga skäl icke kunde komma alia roteoch rusthållare i lika grad till godo, utan för en del af dessa den nuvarande kostnaden till och raed skulle hafva understigit den föreslagna normallönen, bar det, i syftning att göra den afsedda fördelen mera allmän, blifvit ifrågasatt, att den aflöning till sol daten, gom af roteoch rusthållare borde bestås. skulle bestämmas antingen särskildt för hvar och en af dem i ett visst förbållande till hans nuvarande kostnader i nämnda hänseende, eller ock länsoch distriktvis, i förbållande till medelvärdet af samma kostnad för alia inom länet, eller något visst annat distrikt, befintlige roteoch rustbällare. Båda dessa förslag, enligt hvilka roteeller rusthållarens framtida skyldigheter skulle göras vä gentligen beroende af det belopp, hvartill hans nuvarande kostnader funnes uppgå, förutsätta således en noggran uppskattniog af denna kostnad särgkildt för hvarje roteoch rusthåll öfver hela riket. Begge träffas således i lika mån af den anmärkningen, att stora kostnader och omgångar härigenom skulle uppstå, samt att, då olika åsigter hos de många uppskattningsnämnderna kuap: past lära kunna undvikas, missnöje och förvecklingar bärutaf kunde framkallas; hvarförutom det är tydligt, att den öfverklagade ojemnhet, hvarmed indelningsverkets bördor nu trycka på olika håll, skulle, långt ifrån att förminskas, härigenom fast hellre erhålla helgd utaf lag. Och härtill kommer glutligen, bvad det sistnämnda sättet för denna lösning af frågan beträffar, att, då den olägenhet, hvilken kan anses vidlåda hvarje medeivärdering af roteringskostnaden, eller att icke alla rotar och rusthbåll dermed träffas, icke kan anses undanröjd derigenom, att denna medelberäkping uppgöres för det mindre området, länet, i stället för, såsom eljest varit ifrågasatt, för det större, riket, den i sådant hänseende afsedda fördel ingalunda skulle stå att vinna. För att ytterligare belysa nu anmärkta förbållanden, torde några sifferuppgifter böra lemnas. Sådana, tillämpliga 4 det först omförmälda föralaget att till grund för aflöningens bestämmande vid hvarje särskildt rote eller rusthäll lägga den nu derstädes förefintliga kostnaden, förekomma uti den af komiten för utredning af frågan om roteringsoch rustningsbesväret upprättade tab. litt C öfver högsta och lägsta kostnaden vid roterade infanterict, äfvensom den derefter följande för öfriga delar af knektebållet upprättade tab. litt. H., af hvilka synes, huru väsentligen olika särskilda roterusthållare i eådan händelse skulle komma att för all framtid af indelningsverkets börda drabbas. Till upplyssning åter, huru förhållandet skulle blifva derest aflöningen sattes i en viss proportior till medelvärdet af roteringskostoaden inom länet, har jag, med ledning af de uppgifter, som från orterna inkommit dels till nyssberörda komit6 och dels till den senare komitån för frågan om lindriog i båtsmanshållet låtit upprätta bifogade tab.,n:r3 utvisande medelvärdet af roteringskostnaden länsvis såväl till sitt nuvarande belopp som ock efter afdrag af en femtedel deraf. Dessa uppgifter äro vissårligen icke af den tillförlitlighet, att de skulle kunna tjena till grund för fastställandet af soldatlönen inom de olika orterna, men närmelsevis och i tillräcklig mån för att bedöma verkningarne deraf synas likväl förhållandena deruti vara uppgifnoa; och framgår deraf, att roteoch rustbållarens utgift för soldats anskaffande och aflöning skullo komma att beräknas t. ex. inom Stockholms län till 110 rdr, itom Upsala län till 123 rdr, inom Sönda lån till 91 rår, inom Kronobergs län Germanianas an til 21 när inom ronobregs län