Aftonbladet – 30 augusti 1871, sida 2

vandrade genom korridoren till sitt rum, om Ketty hade varit tvungen att uttala sina innersta tankar, skulle hon gjort det med två ord: ojag undrar.. Hon hade så att äga en sänsla af att hon väntade på något, nästan som när man första gången på teatern afraktar ridåns uppgång. Detta okända, detta sakom ridån, retade hennes inbillning, och oå inbillning led hon visst ingen brist. May var den som talade, men hon sade lott: 30h, Ketty, huru skall jag våga tala franska ?o Bry dig ej om att du begår misstag; när rämlingar komma till England, få de bereda ig på att höra engelska talas. Men man vill ju gerna vara artig mot en itländing. Den största artighet du i detta fell kan visa, är att gifva lektioner i evgelska. Gute vacht, meine Geliebten, gnolade Ketty i det won stängde dörren. Då fransmannen töljande morgon såg ut senom fönstret till det gröna rummet, föllo ans blickar på en den täckaste tafla i verllen. Vid den mest aflägsna ändan af den ångsträckta gräsplanen syntes ett par unga lickor på knä bland blommorna med en ridekorg mellan sig, som de fyllde med rosor. Tan betraktade dem och försökte af deras 1tseende och åtbörder gissa till deras carakter. Den längre af dem var tydigen den som befallde; han kunde se att det rar hon, som afgjorde allting. Båda voro örtjusande; den mirdre, hon som gjorde hvad on blef befalld, väckte genast han intresse, kall någon man våga förneka, att den bemdran han nödgas skänka den qvinna, som an handla och verka, mer än uppväges af CE Het han oomtidd ar he BD) HEL orkaner Cd , Är