Aftonbladet – 29 augusti 1871, sida 3

sedan begrafvt dem, och endast afbidande en fö retagsam generation, som skall draga upp dessa för länge sedan glömda skatter i dagsljuset. Pla nen till en fullständig uppgräfning af Tiberns bädd för att tvinga floden att göra räkenskap, försätta honom i konkurstillstånds och förmå honom att lemna ifrån sig sitt olaga fång har nu återuppta gits af en italiensk förening, i spetsen för hvilken den välbekante signor Alessandro Castellani står, men hvilken förväntar sig medverkan af en mängc konstnärer, antiqvarier och andra lärda män i Eu ropa och Amerika, hvilka alla varmt påyrkat, at! ett företag, som alltför länge blifvit uppskjutet. oförtöfvadt skall sättas i verket. Det är icke såI som en kommerciel eller financiel spekulation det skall utföras. De, som sätta det i gång, vänta sig lingen annan erättning för sitt besvär och sina kostnader än den ofantliga vinst, som med säkerhet derigenom skall tillskyndas konsten och histo. lIrien — den arkeologiska vetenskapen i alla dess grenar. Föreningen räknar naturligtvis på bistånd af en annan förening, Bom nyligen bildat sig för att skydda staden för de periodiska öfversvämningarne af Tibern, för hvilka den påfliga regeringen icke ville eller kunde finna något botemedel. Uppmuntringar för den italienska föreningen i detta verkligen storartade nationalföretag ingå dagligen från alla håll, och ett bankirhus i Paris med nästan gränslös rikedom och frikostighet har erbjudi: sig att förskjuta kapital till betäckande af de första kostnaderna, för att sätta i fart ett företag, som säkerligen icke skall lida brist på understöd under sin fortgånpg. Internationel välgörenhet. Gåfva af utsädesspanmål åt Frankrike. I en allmän redogörelse för den storartade utdelning af utsädesspanmål, hvartill penningmedel insamlats i England, finner man några intressanta detaljer om det understöd, som gifvits trakterna omkring Paris. En komite, som hade sitt högqvarter i Paris, hade fått i uppdrag att lemna undsättning åt denna del af Frankrike, hvilken består af departementena Seine, Seine-et-Oise, Seine-et-Marne och Oise. Kommunrörelsen af den 18 Mars lade så till vida hinder i vägen för verkställandet häraf, att bönderna voro urståndsatte att komma in i staden för att hemta sin spanmål, hvilken var magasinerad i La Chapelle, hvarjemte postgången småningom blef allt oregelbundnare, tilldess den alldeles upphörde. Komiten blef härigenom nödsakad att flytta annorstädes, ehuru den gör den eljest med rätta illa anskrifna kommunen den rättvisan, att dennas medlemmar visade sig villige att underlätta verkställandet af det uppdrag, som de hade det sunda omdömet att inse icke stå i samband med partipolitiken. Creil valdes slutligen till nytt qvarter, och derifrån erhöll norra sidan om Paris ett ganska betydligt belopp af spanmål. Den strid, sompågick på södra och vestra sidorna om staden hindrade att göra så mycket för dessa trakter, som eljest skulle ba vsrit fallet, och dertill kom, att det södra distriktet längre bort från Paris bekom mindre än sin tillbörliga andel, emedan bönderna icke kunde komma till Creil för att hemta sin säd och jernvä skommunikationen var afbruten. Det oaktadt har Seinedepartementet icke stort skäl till missbelåtenbet, ty nära 2000 personer — i de flesta fall familjfåder och således representerande i medeltal 4 personer — erhöllo omkring 300 bushels (1 bushel — nära 8 kappar) vårhvete, 2500 bushels hafre, 500 bushe!s korn och 140 tons potates, oberäknadt frön till trädgårdsväxter, hvilka jemte potates äro hvad som mest odlas i detta departement. De städer, som stå i samband med särskilda episoder af kriget, finnas alla på listan öfver kommuner, som fått understöd: Bourget, Dravcy, Romainville, Pierrefitte, Stains, Villejuif och Champigny. Längre bort finner man, att departem. Seine-et-Oise bekom 2000 bushels hvete, 8000 dito bafre, 3000 dito korn och 150 tons potates, fördeladt på 52 kommuner och 3000 individer eller så omkring. Här träffar man åter på namnen på de städer, som voro mest omtalade under den preussiska invasionen, såsom Gonesse, kronprinsens af Sachsen högqvarter, samt Montmorency och Enghien, Garges, Sannoy och Neuillysur-Marne. Den qvantitet, som skänktes åt departem. Oise, spreds öfver ett mycket större avtal ommuner, men var knappt så stor som den, hvilken bestods Seine-et-Oise, hvilket departement kanske led mer än någon annan del af Frankrike; ty ej nog med att den tyska armen marscherade genom det i alla riktningar, så genomströfvades det, sedan cerneringen af Paris var fullbordad, i alla vinklar och vrår af proviantörer för att anskaffa lifsmedel, transportmateriel och dylikt åt belägringstrupperna.. Handelsstatistik.